Norrländska Korrespondenten – 29 augusti 1871, sida 2

nin, 8titen för bewäringen icke kunde till hela fin längd bifalas, emedan lantets näringar annars beröfwates fina nörwäurigaste, fina bästa och mesta arbetetrafter, hwilket slutligen förde til båre enskild och allmän ruin. Efter dielussionens slut blef ten till mötets öl: werlägning framstäta första frågan: — Will allmänheten ätaga fia en utsträckt wärnepligt med bibehållande af roterinasskylrigh ten? — med en: hälligt nej och den andra. — Gillas Andra fom marens wid sistliden riksdan i ämnet fattare be: slut? — med Iiitaletes enhälligt ja beswarad. — Det möte, fom rikstagsmannen i Andra kammaren för Umeå m. fl. härader nämndeman nen Per Jonsjen utlyst i ändamål att inhemta walfretsens tankar i förswarsfrågan, egte rum sistlicne jöntag i Umeå sockens skolhus och bewistades af mer än 200 personer. Mötet öpnades af herr Per Jonsson, fom blef till ortjörande enhälligt utfedd. Sedan herr Per Jonskson intagit orrjörandeplatsen och i korthet rerogjort för ve hufmurjufk: ligaste punkterna uti få wäl fonal. maj:ts förslag till nationalförswarets ombildning fom särskiltta utskottets betänkande i samma ämne, med fram: fällning om indelningswerkets uphäfwande, bör: jare diskussionen, til hwars utgänagpunfter inbjudaren upställt följande trenne frägor: 1) Fortrar omsorgen om wart lands förswar, att wåra förswarstrafter ökas? 2) Kan ett godt och betryggande fofterlanröförjwar erhällas på annat sätt, än genom utsträckt wärnepligt, utan rättighet till fritöpning eller lega? 3) Kan och bör i sammanhang med uisträckt wärnepligt det nuwarante inrelningswerkets bi hehållas eller anses det böra uphäfwas och på hwad sätt och under hwilka wilkor? Med undantag af andra frågan, fom utan nå gon egentlig dislussion blef enhälligt beswarad med nej, upstod wid öfwerlägningen om de tmen: ne andra olika meningeskiljaktinheter, ehuru wid frågornas slutliga afgörande ten första af dem blef med ja beswarad och pluraliteten wid den trerje uttalate fin åsigt wara, att intelningswerfet bör aflösas i den mån amänna wärnepligten utsträckes. — Mötet i Kumla i Nerle sistl tiedag war be: föft af omkring etthundra personer Till ort. wultes häradsdomaren Erik Jonsson i Wia. Wit företagen röstning stannade pluraliteten mid förslag till proposition: Jndelningswerket bör bibehållas med den förändring, att underhållet ver: för, fom för närwaranre trycker en vel jordenare, efter några ärs öfwergång mätte öfwertagas och unterhällas af staten. — Minoriteten (en trerjedel af mötesreltagarne) önstate indelningswerkets uphäfwante enligt förswarsutskottets förslag. Norrlands skogar. I det utlåtande, hwillet utjedte kommitterade nyligen afgifwit angående ffogs: hushållningen i Norrland, ytras bland annat: Senom den ffildring, fomiten nu lemnar rörande de norrz ländsta ftogarna, förmenar fomiten fig hafwa ådagalagt, hurusom dessa skogar ingalunda äro i det ffid, att de funna allt framgent tåla den år från år ökade afwerkning, som 1ez nare tiden egt rum. Lika uppenbart är oc, att den miphusz hållning, för hwilken skogarne warit utsatte, måste, om den fär fortgå, förr eller senare medföra allmän skogsbrist. De bekymmer för framtiden detta tillstånd är egnadt att ingifwa, mana till de kraftigaste ansträngningar att, medan tid ännu är, söka förebygga den hotande faran. För en mar, jom mill taga i allwarligt betraktande den betydelse, skogarne ega, framftälla fig sjelfmant de wådor, det rådande slöseriet med ffogstillgången fan medfsöra, icke allenast för sjeljwa den landsända, hwarom egentligen nu endast är fråga, utan för Hela fäderneslandet, hwaraf Norrland utgör en få betydlig del och, med affeende å de resurser det onekligen inom fig eger utt, der dedz ja warda rätt wårdade och tillgodogjorda, befordra, oc) Höja nationalrikedom, bildar en så wigtig beståndsdel. AÄfwen ide af naturen mest gynnande länder äro skogsprodukten oumbärliga för tillfredsställande af de fyfiffa behoswen och för Norr land med def hårda klimat uthgör tillräcklig mängd af denna wara till bränsle och byggnadsämnen nästan första wilkoret för landets beboelighet. Dessutom erfodras för wåra hufwudz sakliga näringar, såsom landtbruket, bergshandteringen, ffeppåfarten od) isynnerhet sågwerksrörelsen, tillgång på stog, war: af jemwål åtslilliga andra industrigrenar i mer elev mindre