Norrländska Korrespondenten – 22 november 1870, sida 3

tala twifwel om, att hertigen af Aosta skulle mottaga Spanicns krona. Marskalf Prim swarade, att han ide förmårde inse möjligheten af, att en sådan katastrof, som drabdade Maximilian, skulle funna intraffa i Spanien, hwarpå sennor Castelar an: märlte, att hela den slilnad som fans, war den, att i Mecxiko erifterare republiken de jure, medan den i Spanien existerade de facto. Striget! Tours den 13 November. Presidenten Schucider har sålt bergwerken wid Greuzot till ett amerilanslt bolag, och den amerie kanska flaggan har reran blifwit hissad der. Bern den 13 Nov. Förbundaregeringen har anordnat, att vtterligare en bri: gad mobiliferas för besättande af Neufe chatel och en del af Jura. London ren 13 Nov. (Genom Reuters byrå). Gambetta har sändt eu tacksägelseadress till Lelnt.armen, hwaruti han uppe fordrar ten att marschera till Paris be frielse. De wid Orleans tagna tyffa fån. garne anslås till ett antal af 2,500, Bär da avrmeerna intaga en afmattande ftällning. Versailles den 13 Nov. (Ojficielt från prenssista höglvarteret). General von der Tann rapporterar, att bans förlust den 9 mar 42 officerare od) 667 man dödade och fårade. Les SR framför Belfort, den 13 Nov (Ojficielt tyskt meddelande). Isle sur D Dos och Clerval hafwa efter 2 fmå fsättningar blifwit befatta den 12 Nov. Hobilgardifterna hafwa dragit bort mot Södern. Från en underminerad brygga far sprängsatsen blifwit kortt agen. Hrance tireurs synas ej till. Sedan twå dagar snö härstädes. J Lothringen uppföra sig de provisori ska tyska myndigheterna som wore detta land redan skildt från Frankrike. De förbjuda alla män under 46 år att lemna landet, tydligen i afsigt att hindra dem från att under sanorna fullgöra sina fyldigheter såsom franska medborgare. För hwarje person i nämnda ålder, fom tem uar fin hemort, skola slägtingarne betala 50 francs böter för hwarje dag som hans fränwaro räder. 7YBWore det ide, frågar Indep. belge i anlerning häraf, tifa få rättwist, att mid samma bot händelse af ohörsamhet, befalla alla, fom stå under Frankrifes fanor, att genast återmäns da till fina hemorter? J berättelser till engelska tit ningar både från Tours och Versailles uttalas den förmodan, att någon af te förfta dagarne ett utfall wed flere hundratusen man skall komma att företagas från Paris. Det berättas att general Trochu, då han une der oroligheterna den 31 Oktober hölls fången på stadshuset, sölte lugna pöbelns otålighet genom att försätra den att han inom 14 dagar skulle hafwa allting för: beredt till ett stort utfall, fom skulle upp: häfwa belägringen och befria Paris. Times forrespondent wid nita högkvarteret Versailles säger i en strifwelse af den dennes, att bland de personer, med hwilka ban talat, råda tre olita åsiater angående följderna af ett eventuelt bombardement of hufwndstaden. Den första är, att man ifall fofta några bomber och granater in i Paris, hwiltet skall medföra den werkan att befolkningen snart på allwar tänker på att fapitulera. Af denna mening, fö ger korrespondenten, äro flere nyss anlivda amerikanare. Den andra åsigten är, att ett bombardement blott skall ha den werkan, att imvånarnues motstånd bl iv än: nu mera hårdnackadt och förtwifladt. Dens na åfist rswaras af fransmännen i Versailles. Den tredje åsigten är, att bom bardementet fall åstadtomma en iplittring q parijarne i twå fiendtliga partier, aj hwilta det ena fatt wilja giswa fig på nåd och oråd, men det andra fordra krig till det yttersta. Huru prenssiska trigsjtyuser uppfattar frågan är naturligtwis i 7