Norrländska Korrespondenten – 22 november 1870, sida 2

wigningen uttalades, att tanle och yttrans defriheten här skulle finna ett hem. En skrifwelje från hr A. Kroot, hwari arbetareföreningarna uppmanas att werla för en större ipritning af den i Göteborg utfommande tidningen Arbetarenu, gaf anledning till en DS diskussion, fwil: fen ledte till det boflut att föreningen ej wille werta för en ning jom i flera afseenden wisat fig nog arå och färffildt i fråga om kommunala rösträttens utwidg: ning intagit en dålig stånddunlt. Sedan en del löpande ärenden hehandlats, tillsattes slutligen en fommite för att söla werka sör ett lifligare deltagande från arbetarnes sida i det snart blifwande stadsfullmäktige walet samt för attanordna ett walmöte. — Sistlidne föndag upptogs i bär warande tlyrka follelt för sjuta oc fåra: de i kriget och den uppgick till 60 rdr 18 öre. — Rättelse. D:r Ol. Witström blef i stadsfullmättige invald den 9. Februari 1868 och ide sasom i förra numret upp: gafs. — Drunlnade. Arbetaren Olof Pers: jon Sandlund från Malmön, Fjellsjö focken, gående på den swaga isen öfwer en wik af Märtsjön ten 30 sistl. Okt. oc) förre nybyggaren Erik Olof Ersson från norra Orrnäs, mid försöt att öfwergå den få kallade Boan inom Bodums socken den 4 uti innewarande månad, hafwa båda trunknat. Liten hafwa ges nom werkstäld draggning blifwit upptag: ne. Båda deese personer efterlemna bustru och barn i mycket fattiga omftändig: beter. — Om i Hernösand hemmahörande skeppet Fritens förolydanre bar från styrman H. Åhman bref från Cherheurg of den 1 benneg ingått till rederict hiwuaraf inbemtas, att Friden, fom den 29 sistl. Ottober kryssade utanför Dunvgenäs blef omkring tl. 8 på aftonen tiwens ne gånger öfwerseglad på mindre än tio minuter; förfta nången af en noisk bark, fom fom för god wind ech försökte gå för om Friden, då vet förlorade ttyf: warbom, förbramstång och öfra förmärd: rån; andra gången af en fransk örlogsman, som skar skeppet i twå delar, så att vet få godt fom ödonblicktiaen sjönk. Wid detta senare tillfälle gjertes försök med ott få ut rättninaebåten, men hwil: fen kantrade och då Åhman fåg detta hoppade ban i sjön, för att undgå ven hwirfwel fom skulle uppstå när fartyget sjönk. De öfriga af besättningen lära icke hafwa tänkt häruppå, utan blefwo nerdragna med fartyaet I tlupet, ty en: dast ett par minuter derefter hörre Ib man ej någen, med undantag af kapten, bwars röjt han igenkände och hörde omkring 20 minuter, men troligen hade han ej samma lycka fom Åhman, nemligen att påträffa en träbit, som underhjelpte hans bemödanden att hälla fia uppe, ty ung: får tio minuter innan Åhman blef ber: nad upphörde kaptenens rep. Orsaken hwarför vet tröjre få länge innnan når aon båt fom från örlogsmannen war den, att första biten fom utsattes från örlogemannen sloas sönder, då twå man af dess besättning drunknade. Då Åhman fom ombord på örlosmannen, mera död än lefwante, upptädte han till fin gläd je twå man of Frivens besättnina, hwilka rärdat fia genom att klättra upp på öre legsmannens wattenstag. Namnen på dedse bergade äro P. O. Jansson och