bon ir stöchet och uppfylld af smäsaad. Dt lsommer ide ifråna att man sofwer i fin hytt. Äfwen om man skulIle lyckas falla i sömn, innan man blifwit kvä:d (bwilket jag anser för omöiliat), fule man dock om moraonen ofelbart finnas druntnad i fin enen fwett. Nej, man bemtar upp sitt kojtäcke, bereder fig ett läger i en båt, utmed en kanon etter en tånrulle, der någon ledig plats finnes, och man kan tå sofwa rätt aott; än waknar man af, att en eher flera andra begaana ens kropp till hufwudkudde, ach än blifwer man utaf ett utrop såsom: Upp med tin, sjusofware, och bala i tlvimaren! på ett mindre behagliat sätt wäckt af en underofficer, som i mörkret tager ven sofwande för en af manskapet; man måste dertill hafwa sofwit ut till tl. 5, ty eljest fon man wit spolningen af täcket wara säker på att få en wäl riftad pyts watten öfwer fia. — I ma: stinrummet är hettan tock wärst; redan i Sueztanalen bare det mifat fin, att wårt maskinfolk ide kunde uthärda mwärmen, utan den ena efter ben andra stöp med näsan i wärret. J Suez sinao wi terföre fer oraber ombord, hwilka skulle biträda i masfinen och derigenom underse lätta arbetet för wårt eget folk. Jag förstår buarken bur araberna eler anse tro menniskor kunna uthärta att wara entast i tio minuter i en torr, osig tem peratur of 50 arader Å; tv få warmt bar det warit i maskinrummet.