Norrländska Korrespondenten – 31 maj 1870, sida 2

före med afsigt så illa, att han förlorade den ena pjesen efter den andra. I fjerde draget är doktorn matto, sade Földwoy, triumferande. oNej sade Angeli, som börjat intressera sig för spelet, vom jag får hjelpa doktorn, häller jag min Bella mot dia Cora, att du ännu skall förJora partiet. Topp, syster, om det är ditt alvar lo oTopp, broder, vadet är ingånget l Ängeli satte sig nu vid Wilhelms sida och funderade på ett sätt att förbättra hans stållning, men snart reste hon sig upp och sade, leende till honom: Ty värr kan jag ej vara eder kompagnon, herr doktor! Då jag ingick vadet, trodde jag, att ni hade drottningen kvar. Nu får jag plikta för villfarelsen med min hästa ridhäst. Edert spel är förloradt h Du erkänner dig då för besegrad ? vVar ädelmodig och låt mig behålla Bella! Hon är ju en fruntimmershästo. oI vadhållning känner den äkta ungraren intet ädelmod. Men var utan fruktan, Bella stannar kvar i sitt stall, ty jag ger Leopoldina henne till namnsdagsgäfva. Herr doktor, jag tackar eder för spelet; nu kunna vi lägga tillhopa pjesernar. Halt! sade nu Wilhelm, -min ställning är ganska gode.