Norrländska Korrespondenten – 31 maj 1870, sida 2

kerhet kreditiv i riksbanken. Wederbörande styrelse för denna sednare tycktes dock unter tiden hafwa kommit på ans tra tankar i fråga om folkbanternas kreditivrätt. Den förra benägenheten bade slagit om i fin motsats; utan att folkbankernas werksamhet eller det fött hwarpå de ffötte eller beskaffenheten af de prefterade säkerhetshandlingarne kunde stäligen förklara den plötsligt waknare owiljan. Wisserligen må medgifwas att de nya penningeinrättningarna i be: tyclig mån bidraga att befria de klasser af folket, för hwilla de egentligast äro afserda från priwatbankernas och pro: centarnes obarmhertiga, ja för bem blodsugante förtryck; men ide kan häri för kas orsaken till det mindre honnetta bes handlingssätt, fom åtminstone härma. vande folkbank råkade ut för, Snarare bör man antaga, att det dels war byråkratistt öfwermod fom förattade foltban: kerna och dels måhända en farhaga, att den nu allmänna owiljan mot de fedelutgifwande enskilda bankerna skulle minskas ja kanske rent af upphöra, om desse lunde inskränta sig till att wara, hwad te enligt fin organisaticn egentligen äro, nämligen hanrelsbanker och ide tlänare, såsom hittils, nödgades att tilfredstäla äfwen den mindre industiens och jordbrukets behof af lånade tapitaler. Härmed må nu wara huru son helst; ett är wisst: att härwarande folkbank, som mot utmärkt god säkerhet för 15,000 ror sökte ett krer itiv på 10,000 rdr upp: hölls genom alla möjliga inwändningar af formell beskaffenhet, till dess ändtligen och sedan ab möjlighet till widare för: binder af denna eller annan art blifwit undanröjde ett freditiv på 3,000 rer ber wiljades. Härunder hade det dragit ganska långt ut på tiren od) rifgbants: reglementet mid 1869 års riksrag er: hållit ett tillägg till Y 63, hwarigenom foltbankerna betogos all utsigt att erbålla kreritiv och det nyss nämnda obe tydliga aldrig fom att begagnad. res bro folkbank miste till följd häraf äfwen sitt. Tywärr hafwa wi ej tillgäng till förlidne riksdags protekoller och kunna derför ej upplysa om de förewändningar, under hwilka i nämnde F 63 infmugla: des bet tillägg, hwarigenom från rätt till kassakreditiv i likhet med sparbanker undantages äfwen de bolag, fom drifwa bankrörelse utan att utgifwa egna bant: sedlar. Men ret synes oss som more udden i detta tilläga aldeles specielt vik: tad mot folkbanterna. J dessa intriger lär, eft:r hwad man will weta, ten olyckligt betunte Montan hafwa haft stor andel, om han ej rent af warit driffjädern dertiHtl. På tenna punkt stod frå an, rå br Gumklius wäckte fin af of där ofwan omnämnda motion; och till dess öde under rikoragen skola wi i nästa nummer återkomma.