Norrländska Korrespondenten – 27 maj 1870, sida 3

rett, för i synnerhet polikisk betydelse senom den omständigheton att Saldanha är wara stämd för en förening med Spanien och står i nära förbindelse med unionisterna i Madrid. — RNetan länge har tet herskat en stark jäsning i Portugal. Hertigen af Sal danha, är en of den pyreneiska halföns ältsta och mest passionerade orostiftare. Han har unter sin ski tesrika lefnarsbana af nära 90 år revan förr åtffillis pa gånger deltagit i upprorsförsöl, få fom då han ledde det, hwilket efter Mar ria da Glorias utnämning till tronen förde till Lissabons kapitulotion och den öfwerenstommelse, hwarigenom Don Mi guel fränsare fig tronen. Kort efter drottningens giftermål 1836 deltog han åter i ett uppror fom misslyckades, bmars efter han måste gå i lantsflykt intills 1845 då ett nytt uppror förde hand parti till rodret. Hans aamla lust att störta kabinetter och rycka in i Liesaben såfom trininfas tor7 bade nu blifwit fatt på ett oemotståndligt prof aenom den omständigheten att hertigen af Vowd, fom stod i fpets fen för regeringen och fades fullkomligt baberrska ben nnge konungen Luis, mar i hönsta grar illa omtyckt båre af föl: tet och avmegen. Arsragen efter zevolutionen 1840, den 1:fia December, ros pate solfet på teatern Donna Maria sefwe för det nationela oberoenret ech för hertigen af Saltanho. Plakater uppslogos på gathörnen, i bwilfa ren gamle firitemannen? uppmanades att ställa fig i spetsen för hären, jaga bort ven förhatade poligregerinpeu och göra en statskupp. Saltanha mottos derjemte adresfer från armsens officerare och från en af landets högsta vomftolar. Detta föranlerde Saltanha att i en anriens hos konungen bedia honom, att afskeda ministeriet voulk. Konungen fma: rade i wrede, att Loulg hade hans fulla förtroende och att Saltanba skulle behålla sina råt för sig sjelf. Sedan denna tid har oppositionspartiet i Saltanha fett fin tilfommandre hämnare och räds dare och af det onförta finner man att ban nu ansett tiden wara inne att bruka makten och såtta fia i svetsen för den missbelåtna delen of hären. Italien. Från Italien skrifwes likaledes om uppror. trots af afskurna telearaftrårar, ouftadt de hwarandra korsande och mots TV såganre ryktena, börjar dock ljus att småäningom utbreta sia öfwer det republitansta upproret. Säkert är, att ide en friskara, utan minst tre upptrådt i prowinsen Catanzaro, att man i hwarie ögonblick wäntar en resning på Sicilien och att bylita republikanska skaror wisat sig i Abruzzerna, i Maremmerna wid Grosseto och wid Volterra; att uppror vet är rent republikanskt, att Menotti Garibaldi ide förklarat fig emot dets samma, utan att myndigheterna i Car tanzaro twärtom misstänkt, att ban ans förde derwarande friskaror, hwarför de inkallat honom stå till swars; men att han ej infann fis, utan lät swara, att han ej fänrve något till friskarorna. Huru föga man fan tro på de officiela beräts telserna framgår deraf, att samma dag fom ten olycklige ministern Lanza fare i kammaren att han känte sig glad öfwer, att Menotti Garibaldi erbjudit fia mil: ja ftrida med trupperna mot de uppros