vifta, oh han fade, att han förutom Foglia ej kände anförarnes namn, yttrate han i förtroende til flera depu: terade, att ban erhållit underrättelse om, att Ricciotti Garibaldi war med bland de upproriska. Under det att de första berättelserna omtalade truppernas seger och friskarornas fullständiga neder. lag, wisar det fig nu, att saterna frå helt annorlunda. Det bekräftar sig näml., att det första mot de upproriska utskickate kompaniet, hwilket uppbröt från Catanzaro till Filadelfia, aldeles förswunnit, så att entast twänne fall nu äro möjliga, antingen att det helt och hållet upprifwits af de upproriska, eler ock att det broderligt öfwergätt till dessa. Det mergifwes nu äfwen, att en friftora, fom först skulle utgöras af blott 300 man, nu bar åtminjtone 1,000 man. General Marciandi skall ide ba funnit det rådligt att lemna Ca: tanzaro, emedan ban befarade att fri: ffaran skulle bemättiga fig staren. De upproriska erhålla alla dagar förftärt: ningar i penningar och folf; de anföras af enerpifta patrioter. Foglia är en i Calabrien allmänt anfedd man. Han deltog år 1859 i sammanswärjningen mot bourbonerna, fämpade med Sari: baldi 1860, undertryckte 1861 en reak tionär rörelse i Cotrone. Derpä blef ban direktör och professor wid gymna: siet i Nicotera, upprättare af egna me del en unrerwisnin sanstalt och blef allmänt omtyckt. Den andre anföraren wid namn Piccoli, är en af Garibaldis tusende. J Sönraas och Mändaas (åtta da: gar) uppbröto mänga unga män frän Livorno, från Tites di Cecina och Massa Marittima, samt togo kosan till bergen. De äro bewåpnare och ha föredragit att förbli i sina borgerliga klärer, emedan de röra Garibaldiskjortorna förråda dem för lätt för fienden. Från Massa Mar rittima ha 40 man ryckt ut i uniform och försedda med nationalgardets gewär. Derjemte hafwa 50 till 60 tullwaktare, hwilka hade fig ålagdt att bewaka fu sten wid Livorno, öfwergått med sina wapen och sin packning till de uppro vifta. Alla dessa friskaror bära den repu: blikanska fanan. Regeringen har genom dessa underrättelser bragts i outsåglig bestörtning. Dela pressen erkänner ståll. ningens ofantliga wigt. Florens, den 14 Maj: J Volterra ha wisat sig friskaror, bland dem unga Livornesare, romerska emigranter och tullwaftare. Äfwen här ha gjorts försök till organiserande af friskaror. Neapel, ten 14 Maj: De upprori ffa bota kusten wid Squillace; wid Fi ladelfia ha trupperna lidit ej obetyvlis ga förluster. J Abruzzerna wisa fix nya skaror. De permitterade off cerarne ba fått befallning om att instålla fig wid fina regementen om tre tagar. Det är ej gott att säga, hwad häraf flall bli. De upproriska synas dock wilja flå ett afgörande flag och wisa fin lila oböjliga fom påfwen och jesuiter. anhanget i Rom.