Norrländska Korrespondenten – 12 oktober 1869, sida 3

mandorop hördes från alla håll; här sågs en matros hängande i en rå för att ber ga seglen, på det de ide ffulle uppfånga gnistorna, der syntes en annan ute på bogsprötet för att hålla de kringdrifwande massorna på afstånd från sleppets sidor med tillhjelp af en lång stång. Hela eld släckningsmanstapet i staden war snart på benen, och en del af garnisonen fommens derades att aflösa de friwillige mid Pumparna, men de funde ide lemna mycken hjelp åt de på floden liggande fartygen, hwilla man hade swårt för att närma fig till följe af det brinnande timret, fom flöt omkring öfwerallt. Stadens fyrtollockor klämtade oupphörligt, öfwer Häll: ten af stadens inwånare fingo icke sofwa om natten. Då solen gick upp följande morgon lyfte den på en hemsk scen; 16 fartyg lågo till en del sjunkna fom ry lande, lågande eldhaf, 16 andra woro or dugliga för en längre eller kortare tid, och oräkneliga hafwa fått sidorna fwedde eller tågwerket sprängdt af hetta; massor af båtar och mindre fartyg förtärdes af lägorna, men lyckligtwis gick, så widt man wet, intet menniskolif förloradt; åtskilliga stadades af rölen och lågorna, men ingen farligt. Heta stadan anslås från 20 til 30 mill. francs, Flera af fartygen hade nemligen till en del fin last inne. Alla de uppbrunna fartygen äro franska, deraf flera hemma i Bordeaux, hwilket lätt fan förklaras sålunda att besättningen mar afmönstrad, och endast en eller ett par man lemnade qwar för att hålla wakt, hwaremot de främmande fartygen hade ombord hela fin besättning, och derigenom! kunde lättare afwärja faran. Hela dagen den 29 Sept. lågo der 5 eller 6 brinnane de wrak i hamnen, men de woro wäl för: töjda och all fara war förbi. Alla frågor har man kunnat befwara tilfredsftällande, utom en enda: Hwarföre fpände man ide en ångbåt för petroleumsliktaren och bog: serade den ut ur hamnen? Man tyckes ha litas på att elden skulle släckas af fig sjelf: men tywärr gjorde man upp räkningen utan wärden. Utrikes. Danmark. Danska riksdagen öppnades den 4 d:s af konungen. Han tackade, genom rikdvagen, hela folket för dess hjertliga del: tagande i kronprinsens giftermål, tackade ocså nortslesvigarne för deras deltas gande samt uttalade hopp om en åter: förening. Konungens öfwertygelse om den hänsyn, fom rättwisa och ömsesidiga intressen kräfwa, är så orubblig, att han wåntar ett motswarande erkännande hos preussiska regeringen, hwilket bör leda till ett afgörande, som kan befästa ett waraktigt wänskapsförhållande mellan Danmark och Nordtyska förbundet. (Lif ligt bifall, då konungen ins od) utträdde, äfwensom wid den del af talet, fom hands lade om Slesvig.) Frankrike. J hofkretsarne i S:t Cloud berättas, att den stämning, som i sommar gjort fig gällande, har gjort ett så stort intryck på kejsarinnan, att hon upprepade gånger förklarat, att hon för framtiden ämnar hålla sig utanför politiken och öfwerlemna den till kejsaren och hans kusin. J Paris är man böjd att sätta eller juveler — eller kanske detta vac