Norrländska Korrespondenten – 20 augusti 1869, sida 3

I het uti jordsörbättringar som fan anses saknas. Om gillena, hwarom likwäl en lomits bör närmare afgifwa förslag, organiseras uti ungefärlig likhet med k. hush.sällskapet; d. w. s. eger fina bestämda ordinarie sammanträren, motionsrått inz om sig uti ekonomista frågor och för: waltningsutskott, fulfomlig frihet i an? wåntande af inträdesafgiften och de medel de sjeljwa funna bereda sig; bestämd kommunikation med k. hush.sällskapets ombud od) motionsrätt wid dess fammans träden och skyldighet att på wid fina fame manträden framställda frågor lemna bes stämra refolutionuer, finnes möjlighet att ben — man fan gerna bHelt oförblomsmerat säga — likgiltighet fom nu hos folfet wisar sig för k. bust -fälffapets förhandlingar småningom skulle upphöra och hjelptällor inom de fpridda gillesbiftrifterna uppfinnas fom nu genom bristande finne för gemensam förvet, i bebofwets stund saknas. Den 5:te att en provinsstatistik hufs wursatligt afseende att wisa de serslildta kommunernas stigande eller aftagante förkofran och den allmänna anda som inom dem är rådande, måtte genom fälls skapets initiativ upprättas och i tabellae rist form uti sällskapets titstrift införas hufwudsalligast hwad affser hemmuansgs wärde, antal arbetare för jortbruket och dess öfriga befolkning, samt detsamma för industrien, antal jordtorpare med kofövor, och inhyses eler lösa arbetare, ans tal fattige ortinarie och extra, allmänna magasinsförrår, binäringar, skördens tilleller otillräcklighet för jordbrukarens egna behof, nyodlingar, större afdikningar 0. d. hwad en fomitt af satkunnige per: soner fan finna lämpligt. Ofwanftående motioner motiverades dermed att nnder tider af allt oftare återkommande få allmän nöd, att hun: gersdöd ej längre hör till fälfyntbeterna inom flertal provinser, torde tiden wara inne att undersöfa huruwida wertligen dessa serstildta provinser äro få i saknad af alla bjelplällor, att de icke utan statens mellankommande nödhjelp, tunna motwerka sådana upprörande olyckor. Man behöfwer icke läsa mellan raderna för att finna det k. hush.sällskapets stadgar angifwa dess syftemål just wara, att uppsöka och befordra rätta handhafwandet of sådana hjelpkällor och bet torde derföre wara ffäl att fälftapet ändrade fin hittills passiva mer: samhet till mer aktiv uti nämnde syfte. Undertecknad wågade med anledning häraf och med risk att blifwa bedömd såsom swamlare af wissa sällskapets ledamöter, något utförligt kanste långtrås digt, betona jordbruket wara af fådan stor wigt för wårt land och innehålla få rita hjelptällor, att Alla andra nä vingar wid jemförelse med den envajt funna betraktas jäfom binäringar, hwars naturliga utwedling bör hwila på denna närings förkofran fåfom arundwal; att jordbruket, noa i fia sjelf, att föra en mångdubbelt större befolkning dock nu, under betryck af en ny statsekono istk riktning är hämmad i sin förkofran och att k. hush.sällskapet med afseende på sitt syftemål, är, eller borde wara, jord: bruksnäringens naturliga målsman och i sådan egenskap mid fina fammanträven, ide förbise något, hwad det än ana camtalada anh anm 00