Norrländska Korrespondenten – 20 augusti 1869, sida 3

widlag på de tydligt formulerade motioner som wid mötet framstälts. Att ofwannämde referat icke relaterat dessa motioner, och sålunda ensidigt framställt, endast afsett att stpymfa min perjon, eller att uti allmänna opinion nedsätta mitt aora namn och rykte, synes fi mycket tydligare fom en hwar torde inse, att tå sat i fråga tunnat i referar tet undwitas, få hade äfwen lika lätt person i fråga kunnat undwikits — en liten trilskhet af tidn:s referent hwaruti man äfwen måste anse att red. är idens tifierad (2) har doc ide welat inse detta. De må nu såleres ursätta att jag fins ner det — wågar säga — obehagligt, att se och höra sig hafwa blifwit såsom en skolpojke ffarpt tillvättawifad utan att — jag bade få när sagt sjelf weta af det — men skulle säga: utan att allmänheten för hwitten retta sqwallrats på samma gång fått meta tillvättawisninglens beskaffenhet (fom ju kunde warit riltigt grym) och töma om huruwira de af mig anförde motionerne icke möjligen kunnat innehålla en öfwertygelse eller wälwilja för sällskapets gagneliga mertsamhet, fom möjligen ide af alla skulle blifwit få onådigt berömra fom af tidn. Hernösands-Posten. Jag tillåter mig få ledes här anföra de ifrågawarande mos tionerna: Den 1:fta utgjorde en hemftällan, huruwida sällskapet behagave förena sig uti en opinionsyttring derom, att rilkets utländste stultsättning är oförenlig med bet begrepp om fjelfftändighet och etonomisk oafhängighet fom af älver och ännu uti bhiftoriffa traditioner bor hos vet fwenska jordbrukande foltet. Den 2:dra huruwida sällskapet behas gade förena fig uti opinionsyttring derom, att jernwägar äro för landet önfles liga endast för få widt de tunna åftadkommas utan att rubba ofwannämde grundsats. Den 3:dje att k. hush. såällskapet fee nom sitt ombud wid sammanträdet med samtlige sällstapernas delegerade bebhagade framställa motion om åtgärder för winnande af de särskilta provinsernas opinionsyttringar till samwerkan uti dens na samtlige provinsernas hufwudnäring jertbrutets gemensamma intrecse få när ra rörande etonomista fråga. På hr ortförandens anmärkning, att sällskapets stadgar tydligt utstafate dess werksamhet inom provins -ekonomista frå: gor och att såwål hushållssällskap fom lanrsting woro utestängda från politi: jfa frågor återtogs dessa motioner för så widt ve tunde anses gå utom gränfen af previns ckonomiska frågor. Den 4:ve att t. hush.-sällstapet intens sivare än hittills, måtte söka winna ett foltets d. ä. allmogens och arbetarens allmännare intresse för fina förhandlingar och syftemål, och fåfom merel härtill motionerar, att föfa lifsorganisera dess s. k. hush.gillen genom att mid dem fästa ett bestämet intresse fom tan lifwa folkets uppmärlsambet på hwad regja gillen redan wore oc) med tiden fun de blifwa. Detta intresse skulle winnas på sätt, att länsagronomen fick till sin egentliga uppgift att lifwa gillets wertsamhet och för den ffull t. er. hwart anz nat år uppehålla fig en 6 eller 8 da gar inom hwarje gilles distrikt och då blifwa uti tillfälle, att genom fingermisningar funna befordra den företagfams