Norrländska Korrespondenten – 19 mars 1869, sida 3

tär och arten af hans handlingssätt, yttrande Guntrum i sådan afsigt, att lefwernesbeskrifningen, fom dessutom slulle wara mycket ofullständia, wore en skicklig giord blandning af sanning och lögn, derigenom Scherman wetat att i fördelaktig dager framställa sin person och sitt handlingasätt; att Schermans framftällning af sitt förhållande till handlanden A. Lindgren i London wore allteles skef; att Scherman förbigått att han före sitt giftermål med fin nu warande hustru stått i någon äftenffapgförbindelje till annan qwinna, och att han äfwen förr sljutit på en person, bhantelgagenten Gattel; oc ingaf Guntrum i assigt att äragalänga Schermans sinnesart en af Scherman undertecknad skrifwelse, derur på begäran skulle i protokollet intagas följande: oRamjele den 5 December 1868 Bror Luttropp. Jag bekom titt telearam, fom neg war bra, ty jag war arg som en retad tiger — och få nära fom på ett hår hade jag afrest till Hamburg för att få Hart hwad meningen med alut krångel skule wara, ty hwem som tål rvylikt trassel, närgångenhet och föres lämpningar, men ingalunda är vet jag, och icke heller lerer det till att göra mig tunli för de wi tiga åligganden som tillhöra mig. Så lange man bes handlar mig redbart, förtroendefullt och gentlemannalilt, sa länge går allt fin behöriga gånga, men sticker man mig sylar si näfan, tå bär det raft på tok, wärre än med någon annan och rågan på det onda är jag glömmer alrrig en liden oförrätt och förolämpning, äfwen om jag inbillar mig att jag förlåtit den. Det fan aldrig blifwa ett godt förhåls lande mellan G. och mig, ty han fan ide afhålla fig ifrån att blanda fia uti ret fom ban hwarken förstår eller honom tillhör att behandla, fort sagdt, mannen saknar all takt, och detta flår mig jemt för pannan, hela hang beteende förråder en spioneringsifwer, fom fan wara på fin plats om han fann sig införd i en misslyckad eller bedräglig affär, der hang wälfärd wore på spel, men ej i en affär, som fört honom stekta sparfwar i halsen. Hwad du citerar såsom af mig i Sol: lefteå yttradt är verbotim sannt, men för att begripa meningen är nörwändigt weta G:s föregånana försäkran till mig rörande hang proposition till dia, bhwmwilfen jag för beqwämligheten8 ffull ftrifwer på en särskild lapp, det war rörande detta löfte fom jag i telegram till G. påmint om hang löfte rörande din bes handling. Du tyder att jag övar med peppar och salt mot G. samt att han i många fall har rätt — jag säger dig att du dömer fom den blinde om färgen, ty han tuggar om en och samma sak tusende gånger, inbillar fig att jag är hans hundswott och jagar efter, till willerwalla och upplösning ledande, falska och mans wettiga upplysningar — tror du att en person med min charaktair och mitt lynne tål dylikt? J ewighet nej! och tror du att jag lika stilla och tålmodigt fom du stål hwilka theatraliska effectscener ur Frans och Carl Moor, slottet Castro eller Rinaldo Rinaldini — nej tad wackert! hwarken i tal eller skrift lönar fig löpa mig förnär, ty man gör mig mes delst närgångenhet, taktlöshet och oföre sk ämdhet till en dj I stället för Emed