Norrländska Korrespondenten – 17 november 1868, sida 3

ämne, och det dröjde heller icke länge förrän hans reskamrater åter fängslades af hans mångsidiga och snillrika konversation. Klockan half 7 stannade tåget i Stockholm, och den unge baronen sade sina nya vänner farvål. — Vi träffas åter, sade han hjertligt och skakade deras händer. En äldre man, klädd i elegant livre mottog honom vil vagnsdörren, och de båda herrarne sågo honom tillsammans med tjenaren försvinna i menniskohvimlet. — Det förefaller mig, som skulle jag uppvaknat ur en dröm, mumlade notarien och blickade tankfullt at det häll, der ynglingen försvunnit.