Norrländska Korrespondenten – 17 november 1868, sida 3

Kandtwerlericrnas lhöjande är en sråga, hwars wigt abltjör länge blifwit förbef de bär i lantet, huarest mun mer en nässston blind ifwer inför utuijran ven ena Jörnötenheten efter den andra, Utan att nagen gör fig möran att tänta öfwer, huru tenna till yrsel mräns junte importiust beröfwar ten inhemsta intustricnd både kapitaler, för hwilta ten bolt anmänt ning, i stället för att te nu hamna i ulountet, och afnämare, hwar wenom ind ustriens arbetare bli utan fys: selsattring. Deesa missferhållanren mar I ufbyetpas, om ide re tällor till måls länt stola efterhand utsina, hwilla tigga i en wutsum ind umrtri och ett flitint, mångas sitigt arbete. Wi älska vet fria utbytet mellan solten och inse nogfamt, att fonft: tare styttetu r här ide äro det rätta botemet let för afhjelpande af ben farliga I I tuinsot, aj hwilken den lilla intustrien, handtwerkerierna, liva. Deesa måäste täfla med utlantet och ide bäjwa till: bata derför. Det är tnanne omständigheter, fom tyurerhet öra måra nuwararte kanttnertrr od) ttumrictutter förfang: terse törbet och brist på pryclimbe!, tuanre I tet.a JeaUJärteles betyteljejuba fal orer. 210 tera :yrbet birrager i bör arar jör rutrnoem eiretitene outterlinbet och bris Jen pa sertonstarttul Jer dett uintre conetuertaren. Han måne töpa 1ådme net pa bett: cd sä ja ret, 101t lat t, på unetit. Det är gunet att bLärwenem u d an i tö mån jertyrae. Att siafja en bla in. ustrian lättad tellaänn tU bud t röretså toretal fule sätta tenram: mau i slant utt tunna salja fina protuts set billigare ech ten slulle terigerom äl men kunna Jjmamnaom abrelee trana till ju ten tentamta söirbrutareskaran. She tumtm ec) sselttanter töra Jqsimtetta on: tamal aj ava truster befrämjus, jer att teanom sina metel jåt-a ven sicra arbeta mastiren i ov rrechue. 3 aiseente på ten anrra foltorn eller pIiveali beteu, måste andra åtaärter ni: tudde, och lär fär hela siaten i hor s.uft till iar ustrien, i tet att ren slöjar metel på te tj nstamannabilrande ele mentarlärewerten, på militärskolor, på tonst taremten, på lanttbrutsainstitut, ja wäl på ett ech annat telniskt institut, berg prtaram tock mera ofser bilvans tet uf ingent:er, artitelter och fabriks mästare, Unter vet att få föga rtihmjorts