Norrländska Korrespondenten – 6 november 1868, sida 2

let. Detta inträffade kl. 4 på eftermitz da en, under full dager och halfklar luft. Ghapman hiesade genast nöt flang och sköt flera skott, för att erhålla hjelp af ångfartyget Ofterbotten, fom war förut och styrre lurs på Brabestad, men nås gon hjelp erhölls ide. Ehapman mås fte rerför i fin redlösa belägenhet qwars ligga i öppna sjön till ankars unter en stormig natt, unter hwillen stormen lyckligtwis ej sprang om på nordwest. Ber fälhafwaren, fom förlitade fia på, att Österbotten följande morgen skulle uts tomma för att taga reta på hwad fom fattates ÅChapman, syeselsatte befättr ningen med att lösskrufwa det söndriga hjulet, hwilket arbete fortfor till kl. 10 följande förmitrag, vå qwarlefwerna af bjulet woro bragta i fåran ställnina, att machinen kunde röras. Men Ofterbots ten hörtres ej af. Man eltade derför upp, och snart ångade Chapman i wåg, gående med ett hjul mot full storm une ter en fart of 5 knop, och inkom till Brahestad kl. half I på eftermittagen. Härwid är att märka, att ångfartyget Öfterbotten, fom fl. 7 samma varg morgon utgick från Brahestad och för andra gången observerare Chapmang kritiska läge unter hissad nötflagg, vet oattatt fortsatte sin resa söderut, utan att, fom sjömän wanlingen tillwägagå, ere bjuta, bjelp åt ren som behöfwer den. — ugfartyget Haparandas strandning. y?. D. AU. metrelar angåenre detta fare tyg följanre detaljupplveningar: Tisdar gen ven 13 sistl. Ott. på morgonen af git Haparanda från stadens af samma namn uthamn Salmis, mevhafmande bes tytlig last, hufwursaklinast smör; 5 far lona8: och åtskilliga täcks passagerare metjöljde. Klockan 10 f. m. anlöptes Neder Kalixs lastageplats Carleborg. Kloeckan 2 e. m. i klart wärer och i ret utprickate farwattnet, rå få wäl befäl hafwaren, kapten J. Suntbera, fom fartygets egen förhyrda lots befunno sig på kommandobryggan, stötte fartyget 2—3 gånger — dock utan att fastna — på ett underwattensgrund. Oaltatt stötarna woro så lindriga, att flera af de ombord befintliga ej förnummo desamma, inrus fare ögonblickligen wattnet sä häftiat i maskinrummet, att elden under pannorna genast ulsläcktes, till fölid hwaraf mar skineriet stannade. Öhonablicket war fris tislt. Det lyckades dock kapten Sundberg, enär winden derför war gynnsam, att få segel tillsatta och seagla fartyget i land på sjösidan af en skogbewuxen holme, för att tymedelst undwika fartygets fjuns tande, hwilket anses ej funna unrgås, om fartyget mid olycks händelsen befunnit fis längre ut till sjös. Fartygets läge mar doc särdeles farliat och hjelp aflig fen. Ett par af salongspassagerarna lande fattes och begåjwo fig ofördröjligen fors laste wågen till Neder Katirs telearafstation, hwarest de aflemnade kapten Sunds bergs telegram med begäran om bistånd från staden Haparanda, hwarjemte äfwen första styrmannen afsändes för ftormpumnars anskaffande, till vet 2 mil från olycksstället belägna Råneä. Anafartys get Bolontaire, kapten H. R. Ankare crona, afgick få fort fia möra tät påföls jande moryon till strandningsstället. Wattnet have under tiden till håljten fyllt atterrummet och aktersalongen, men åter blifwit till en del utpumpadt, vå ångfartyget Bolontaire ankom, och bog — Aei—