Norrländska Korrespondenten – 16 oktober 1868, sida 2

k. m:t täcktes i sammanhang med före: nämnda revision taga i ösfwerwägande, huruwida utwidgning i församlingarnas rösträtt wid tillsättande af själaförjare tunde ega rum, utan att församlingen derpå finge obetingadt inflytande. Uti detta yrkande förenade sig flera talare, under det att en del framställde härifrån i någon mån afwikande förslag. I hufwudsak woro dock friljattigheterna af min: dre wåsendtlig betydelse; härifrån dock undantaget ett amendement af rådman Björck, deri bland anuat yrkades perfonlighetsprincipens tillämpande mid prejtwal. Af biskop Genberg föreslogs en for mulering af mötets beslut, till hwiltet ätskilliga ledamöter anslöto fig. Biskop Genbergs förslag innehöll hufwudsakligen, att församlingarna böra tillertännas större bestämningsrätt än hittills wid fjälaförjares tillsättande, samt att mötet, med uttalande af dessa åsigter inför f m:t skulle underdånigst anhålla, att k. m:t täcktes i sammanhang med revisionen af de ecklesiastika befordringslagarna utarbeta lagbestämmelser i ofwanberörda syftning, samt desamma för ett blifmande tyrtos möte framlägga. Sedan distussionen, hwari en ftor del af mötets ledamöter deltogo, förklarats afslutad, uppstod mycken swårighet att komma till definitivt beslut i denna fråga. Sådant wisade fig deraf att ej mindre än åtta särskilda voteringar måste an ställas för att få bestämd tontrapropofiz tion i hufwudvoteringen. Härtill antogs dock slutligen biffop Genbergs ofmanberörda förslag. Detta förslag segrade äfwen i hufwudvoteringen med 30 röster mot 20, hwilta sednare afgäfwos för den af biskop Bring uttalade mening. Till sist beslöts, jemwäl efter votering med 26 röster mot 25, att, på sätt grefwe Ha milton föreslagit, mötet, i sammanhang med framläggandet inför t. m:t af det nu fattade beslutet, wille hemställa, att, i afwattan på de förändrade lagbeftämmelser, hwarom framställning nu skulle ffe, wid desättande af konsistoriella pajto rater, fådana grundsatser må minna till: ämpning, att första förslagsrummet endaft betingas af lärdomsmeriter, men deremot i afscende å de öfriga förslagsrummen en wäl witsordad embetsmwertjamhet tages i betraktande. Den 2 Ott. Om förslag till ny fyrtohandbok. K. m:t hade genom skrifwelse af den 21 sistlidna Augusti till tyrtomö tet öfwerlemnat det sednast uppgjorda förslaget till ny kyrkohandbot samt ritets ftänders och presteståndets deröfwer af gifna skrifwelse, för att inhemta tyrtomötets yttrande, huruwida tyrkomötet anfer att frågan om en ny redattion af fyrfohandboten bör blifwa föremål för ytterligare bearbetning eller oc om fyrtomötet anser den del af samma förslag, hwilkens innehåll riksens ständer med fär stildt gillande omförmäldt, böra till offent: ligt brut inom swenska tyrkan antagas. Kyrtomstets presterliga ledamöter hade i sitt afgifna betänkande häröfwer hem ställt, det kyrkomötet måtte i fitt swar till t. m:t förklara, att kyrkomötet anser för närwarande i afseende på fyrktohand: boten i def; helhet ingen ytterligare bear betning böra ifrågakomma och ingen mir dare åtgärd widtagas, samt att Ywad an gick andra kapitlet af nämnda handbofsförslag tillstyrtt, att den del af kyrko-. handbotsförslaget, hwiltens innehåll rikets — ! ?Z-2 U SSsenmmmmemsese ———