Norrländska Korrespondenten – 13 oktober 1868, sida 2

Slutligen hade utskottet hemställt, att hwad doktorerna Sondin oh Rundgren i öfrigt föreslagit, litsom hr Torpadies motion, att, mid wal till elestorer till utseende af lekmannaombud, en eteftorssuppleant jemwäl skall utwäljas ide borde till någon mötets åtgärd föranleda. Nfwen dessa båda utlåtanden godtändes af mötet, den förra doc först efter votering, fom utföll med 29 röster mot 20. Uti detänkande n:o 11 hade fyrfolagsutffottet uttalat fig rörande motioner, fom af biskop Björling och rådman Björk blifwit i ofwanberörda syftning wäckta. Behofwet af en revision utaf 1686 års tyrkoordning, yttrar utskottet, hade warit alltför länge och allmänt tänd för att ide utskottet äfwen för fin del skulle wmitsorda detsamma. Då emellertid en revision af lyrkolagen i hela dess åsyftade omfång torde wara ett alltför widtomfattande arbete, för att tunna på en gång inom fortare tid åstadtommas, hade det synts utskottet wara lämpligaft att, i lithet med hwad på andra områden af lagstiftningen under sednare tider egt rum, den föreflagna revisionen få genom föres, att wissa större hufwuddelar af lyrtolagen hwar för sig tid efter annan omarbetas. Wid sådant förhällande och då det torde för en hwar wara uppen bart af huru stor wigt der wore att en dylit början gjordes med den ecklesiastita råttegångsordningen, war af utskottet hem siällot, att tortomötet måtte genom un derdånig skrifwelse inför t. m:t framställa det fortsarande behofwet af den gallande kyrkolagens omarbetande, samt på ofwan anförta skäl anhålla, att t. m:t till en början mille låta ombesörja en revision af den eckejiastita rättegångsordningen; och det medelst denna revision utarbetade förslag för nåst sammanträdande tyrfomöte i nader framlägga. Herr Björck förklarade fig ej fullt belåten med denna utskottets hemställan, hwilten i talarens tycke utwisade, att utstottet tagit saten allt för lätt. Utskottet bade nemligen underlåtit att behandla frås gan i den utsträckning, fom med motionen åsyftades. Men måhända wore skälet dertill att föfa i den knappa tiden, fom ej tillåtit utstottet att gå allt för djupt i frågan Biskoparna Bring och Sundberg förjwarade utstottets åtgöranden, fom stödde fig på goda grunder. Utskottet hade nemligen antydt nödmwändigheten af en allmän omarbetning af tyrfolagen, men deremot ansett den coutum, fom inom andra delar af lagstiftningen gjort fig gällande, äfwen i denna fråga böra tilläms pas samt derför föreslagit, att början gjordes med den etclesiaftika rättegångsordningen. Biskop Genberg ansåg åter att en allmän revision, fom, erkännas må ste det, wore wäl behöflig, ej borde möta så swåra hinder, då man toge i betra.z tande de förarbeten fom redan i detta hånseende egt rum. Biskop Anjou bi trädde utskottets förslag, men önskade, att orden på ofwan anförda ffäl måtte ur förslaget utgå äfwensom att efter ordet rättegångsordningen borde inflickas odh de ecclesiastika befordrings-lagarne. Se dan biskop Björling återtagit fin motion och förklarat fig ämna biträda utskottets förslag, anställdes votering emellan det sistnämda och biskop Björlings af biskop Genberg numera upptagna motion. Denna votering utföll sålunda, att utskottsbetänlandet godkändes med 37 röster mot