under tilltal för begångna illbragder, fälldes i går wid råthusrätten att, för ö oljud på gata, böta 10 rer samt för det ban om starefiskalen, i församlad menighets närwaro, fällt smädliga yttranden, att böta 100 rdr. — Hernösands segelsällskap firade föndagen den 13 dennes sin högtidsdag med täflan uti segling, hwaruti deltogo 9 slupar och derwid 1:sta priset, en silfwerpokal, wanns af slupen Carl, förd af egaren, handl. C. R. Nordberg; 2:dra priset, en filfwerbägare, af slupen Monitor, förd af egaren, handl. Joh. Cederlund; och 3:dje priset, ett etui, af slupen Frans, förd af egaren, F. E. Callin. Landssekreteraren och ridd. C. W. Rydwall hedrade med fin närwaro fammans komsten och utdelade priserna. På för: slag af en ledamot om anskaffande för sällskapets räknina af en lustkutter, teds nades för detta ändamål på stället 950 rdr. (H.-P.) — Ryrkostöld. Till kngns befhde har ingått en få lycande rapport: Uti Dahls kyrkas sakristia har natten emellan den 26 och 27 sistlidne Augusti inbrott skett derwid ur kyrkokistan bort stulits 61 rer 41 öre rmt, hwaraf 35: 74 tillhörre kyrkokassan, 12: 64 fattigr kassan, 3: 50 sockenbiblioteket och 9: 59 missionswerket. — Skarpskyttefesten vå börsen. En enkel festlighet war i söndags afton an: ordnad i stora börswåningen för de i staten ännu qwarwarande skarpskyttarna från landsorten, och till hwilten äfwen frigsministern war inbjuden. Wid ins trädet i festsalen helsades gästerna mäl:tomna af skarpskyttestyrelsens orvföranre, kommendör Egerström. Sedan en enkel ssuper blifwit intagen, föreslog major Anfarcrona h. m. konungens skål, fom beledsagades af folksangen. Or Meijerberg föreslog en skål för prisutdelaren, statsråret Abelin, fom derpå swarade, bland annat, att hwad han yttrat på förmiddagen och yttrade nu more blott ett swagt uttryck af hwad han kände för den sak, fom här samlat få många. Han hade redan mid ett litnande tiufälle i fiol antydt de grunder, enliat hwilka han ansåg Sweriges förswar böra ordnas, och dessa grunder skulle man, om Gud will, snart få fe effentliggjorra. Han hade under fortsatt begrundande af det wigtiga ämnet ej funnit anledning att förändra fina åsigter, utan twärtom blifwit djupt befästad i öfwertygelsen om att de innebure den enda fasta grunden, på hwilken wårt nationalförswar fan byggas. Han trodde, att om än tankar: na mid pröfningen af förslaget kunde blifwa skiljaktiga, denna den wigtigaste fråga af alla dock ej skulle kunna genom unterordnade meningsbrytningar undan: skjutas till en owiss oc) måhända ffidelsediger framtid. Planen må winna förre eller mindre bifall, få more han dock för: wissad om, att enhwar som älskar sitt fosterland, skall wara willig att unter: kasta fig de nya uppoffringar, fom förs ändrade tidsförhållanden göra nödmäntiga och hwilka äro oundgängliga för fosterlandets inre fria och fredliga ut weckling. Med dessa tänkesätt tömde talaren ett glas för lyda och framgång åt skarpskyttarnes bemödanden. Major Ankarkrona föreslog en skål för pristas garna, hwilken å deras wägnas befivas