fre andra fartyg, hwilkas besättning fy8selsatte fig med hwitfiskfångst. Omkring 50 alnar långa hwitfiskktroppar lågo på stranden afspäckade. Spetebergens inre delar äro hölita af ewig snö och is. Endast mid tusten och stränderna är marken bar, men snö och is nedstiga fläcktals ända tin Iitrans den. Uti ftrandklipporna bo millioner of fåglar tilsammans, såsom alkar, teistar, rotael, måsar af olika flag m. fl. Ejdern är högst ymnig och kan skjutas så mycket som helst. Nu tommer en liten båt utsänd från fartyget för att afhemta wåra bref. J går sammanträffade wi med engelsmän, fom ligga här för jagtons skull. Bi ha med vem tillbragt hela natten. Dessa wilja knappt öfwergifwa oss Titen för wår afresa mot hemmet blir wäl i slutet af September. Det fan dock ej säkert bestämmas ännu. P. S. Hela westlusten af Spetsber: gen är isfri; cerför komma wi attföreträreswis underföfa denna. Wår första afsigt war att besöka Gillis land, en ö, sannolitt ganska stor, belägen öster om Storfjorten och hittills altrig besökt af någon mensklig warelse. TY: wärr mar det ven förrömda isen i Stor: fjorden, fom hindrade detta. Blir det möjligt, få tomma wi sannolikt att trings segla Spetsbergen och tansle om en mår nats tir, då isen hunnit mera smälta, äro wi wid östra lusten, som är nästan allteles otänd och der mycket är att göra för geologerne. Dä blir det kanske äfwen tillsälle att besöka Gillis land. Bear Jslunts flora, hittills ebetant har jag nu temlig kännedom om. Östra kusten af Spetsbergen behöfwer kartläggas, ty under de förra erperittonerna ar man ej merhunnit detta. Kölven är emellanåt, vå det blåser, kännbar, men tet är dock ej swart att motsta ven vå man är rörelse. En gång war det nära jryspuntten. Jngen natt finnes här i detta storartare land, midnattesolen kastar tl. 12 ech 1 på natten sina strälar på snötopparne. — Att man i Stkäne har hö att afe yttra, oattutt gråsstorden i allmänhet ulfabit wita under metelmattan, erfares bland annat af en unnons i dansfa tids ningar terom, att 40 å 50,000 centner ängshö af utmärkt besktaffenhet tunna töpas å Närbyholms gots i Skåne, tillhörigt baron don Blixen Finecee tock ide i mincre partier än 1,000 centner och ide under 3 rer pr centner, att leveres ras på Cstra Torps strand, i Nitad eller Trelleborg unter loppet af innewarande månad. Jfall vet lyckas att till nämnde pris afyttra detta betydliga höparti fule egaren teraf sålunda hafwa en intomst af cirta 150,000 ror. — Om frälsebönderna i Skånc. Ur en korrespondens från 9)stad till D. NR, låna wi följande: Huru mycket i olika tidningar än blifwit anförtt om anledning till de lag: brott, frätfebönterna i syröstra Skåne låtit komma sia till last, har dock ingen ef resp tidningskorrespondenter beland: lat frågan från den synpunkt, hwarigenom man envajt och allenast fan finna en fullt förklarlig ersat till de ffedda lagöfwerträdelserna — nemligen från sfollbiltningens synpunkt.