Norrländska Korrespondenten – 24 januari 1868, sida 2

gare, tilltalade ytterligare Umeå ångfågsbolags slottolrg Jtusur, Olof Johan Ios hansson från Granön, för delaltighet i brottet samt Olof f Better Willund såsom gerningsman. Mot Johansson och Ström förciommo åtskilliga beswärande omftändigheter. Åtlagaren yrkade uppskof till utjättande af urtima ting, hwillet af hä radshöfding Tengwall, Ströms biträde, enständigt bestreds, i hwad det angid Ström, bwarjemte han pustod, att någon laglig grund för Ströms qwarhållande wid detta mål icke föresanns Härads rätten aflunnar utslag häröfwer mid tin. gets flut. — Justitiekansleren har förordnat vice häradshöfdingen Gahn att anföra befmär öfwer Umca häradsrätts utslag, den 16 sisil. Oitober, i det bekanta åtalet mot atslilliga wid Baggböle sågwerk anställda personer, tilltalade att hafwa i såghusen derstädes försågat lronan tillhörigt timmer. — Poststyrelsen lärer i desja dagar till regeringen ingiswit förslag till utgiftsstat för postwerlet, hwillen hädan efter kommer att underställas rifsdagens pröfning och godtännande. — Enligt hwad man förnummit, lärer styrelsen begärt ett betveligare anslag utöfwer det, fom pot: werset redan åtnjuter, i och för penjios nerande of den stora mängd ålderstigna och till arbete oförmögna poftfontorsföreståndare, af hwilta för närwarande de aldra flesta åtnjuta longl. permission. — Widestrandsia balansen. Sevan suustänting inventering numera skett, har det wisat fig att förrymde tamrer VWVidestrants balans i Orebro-barten upp: når till den ansenliga summan af 215,396 roör rmt. -K. lommerskollegium bar utfärrat kungörelser, hwilta dels med til kännagifwande om åtskilliga nya pålagor, fom den fremmande handeln och fjör sarten blifwit underkastade i Brasilien, dels innehållande underrättelser för fjö: farande. —. Rymling. Tobatshandlaren C. W. Carlefon i Stockholm har spårlöft förswunnit. Han hade trasslixa affärer — Brärwilistilwerkningen i Swerige under år 1867 uppgick enligt kontrollbyråns meddelande, till 12,215,784 tannor. — Orimligheter wid unwarande be stattningsmttod. Det gifwes twenne olita slag af orättwis taxering: ten fom tilllommer genom taxerings-männens misstag och den som har sin grund i bemwillninggsförorbningens bestämmelser. Det går något an med den förra, ty teri har man möjlighet att få ändring; men få är ej fallet med den sernare. Sasom exempel på denna må tjena före: ffrifterna om bewillning af fast egendom. Äfwen om den werkiiga behallna intoms sten för året utaf hufet wore lika med 0, fästes derå intet affeenre, ntan egar ven får lita fullt skatta för en intomst, som ej sinnes. Det fanns husegare, som de år, då brandstodsafgifterna till ersättning af brandskadan i Calstad ut: gingo, ide allenast ej hade någon bes hallen intomst of sina hus, utan tmärt: om måste ffultfätta fig ej få litet för en inmaginär inkomst. Kan wäl ett såtant beskattningsätt förswaras? Of synes det wara mera en orättwisa än werklig obetänksamhet å samhällets sida, emeran det motarbetar möjligheten för ren niindre bemedlade, att på ten enda lämpliga och jäfra wägen, fom står boI I g—u— ——