Norrländska Korrespondenten – 23 oktober 1866, sida 3

fann sig Hofren i kyrkan, och kasserade (ifr. pag. 15 i s. k. belysningar), mera såsom en vandal än såsom en artist. Ty ban netbröt, förtrerfwade och försämrade hwad tit. Staaff anordnat och tit. Hägg: lund troget werkställt; äfwensom han, Hofren, tvärtemot tänra förestrifter, wräkte taflorna i vet mörka och dammiga socknemagasinet, der de bjerta och lysande särgerna å den öfre taflan förswagades och grumlades få, att den anbragta triangeln och det altfeenve ögat blott helt swagt funna skönjas. Detta smärtar mig mer än mycket. Och ren enda reparation8eller återställelseåtgärd, fom jag med rätt och ffäl fordrar af Hofren är, att han formeligen återställer alt å pretitstolen och å altargafweln, i fedna: re fallet, i samma tillstånd, fom Häag: lund werterbörligen åstadkommit, — en åtgärd, fom för Hofrtn, utan ffjutspengar ifrän Hemsen, och för hang fom pani blir ganska lätt och föga kostsam. Om Herwara ej ljuger, heter det, pag. 21, skau partiet hajwa börjat bli partifft inom eller emot fia sjelft? ... Och möjlgen fan partiet finna fig wid att i sinom tid, skyndsamt och ojormärkt, låta sitt wert eller arbete mellan 2:ne föndagar förjwinna mot det mwederbör: liga? — — — CEn ljngare bör hafwa godt minne, säger ett gammalt tlassistt ordspråt. Ett Hofgrnd hos mig befintligt bref weterlägger oc bäst den lögnaktiga bondens insinnation till protokolls å förut nämnde vag, att jag först åinwigninggdagen förewisat den ftavfäftade ritningen, hwilktet ju måste betraktas och attas såsom en kongl. befallning (jfr pag. 17, belysningar)? J aumänhet har jag warit och är lika willig som skyldig att förkunna, att på Alnön finnes lika mycket rättsinnigt och sanningsälskande folk fom i andra för: samlingar. Någras wålrsattiga uppträde mot mig i kyrkan ech hardt derutom fan inhemtas af anmärkningar och berigtigande, pag. 3, samt belysn. pag. 19. Och må ur de förra, pag. 21 anföras, att församlingen, såsom sådan, heldre lyder fin konung än partiet, samt pag. 16. Jag har warit i beråd att förtiga det hemstka uppträdet mot mig... Men både män och qwinnor på Alnön hafwa sagt mig, att de styldige böra nppenba: ras, på det att ett sädant skamrykte ej måtte drabba hela församlingen. Skön d. 16 Oktober 1866. J. Backlund. P. S. Tidigt och allwarligt framhöll jag för wererbörande hwad fom rå nyligen hände i förra Swerge, neml. att ett nybygdt torn, af andra orsaker, — ramlade inpå kyrkotaket, och till stor del äfwen förrerfwade detsamma. Måtte dylikt aldrig hända på Alnön genom röta i grundpunkterna efter sammanknytnin gen för tornets bestånd! J. B. Transsumt af protokollet hållet wid syneförrättningen å Alnö kyrka d. 6 Aug. 1866. fFmAFAE Att flå miroro homlij,hslsa fn