Norrländska Korrespondenten – 1 maj 1866, sida 3

jörslottet slyndsamligen hos Oss fig anmäla, med bifogande aj de till ärendet hörande handlingar. S 10. Djurläkare åligger, att inom det för hos stapspest misstänkta område, som blifwit honom aj Wår befallningshafwande anwisadt, tid efter ans nan werkställa undersökning, för att utröna om sjukt kreatur inom detsamma finnes. 8 11. Goddgörelse of statsmedel för de i denna författning förestrisna resor och förrättningar tillkommer Ddjurlätare på grund af kongl. reglemenz tet den 3 Juni 1824 oc) fongl. cirtuläret den 23 Januari 1830 samt för resor äjwen landtftatstjens steman eller i dess ställe af Wår Hefallningshafz mande förordnad perjon enligt kongl. kungöreljen den 30 December 1863. På wederbörande kommun anlommer att befluta, om och till hwad belopp ersättning må af dess medel utgå till den, fom på tommunens wägnar deltagit i Jörestrifwen förrättning med afseende på boskapspesten. Cfriga i sådant affeende anbefallda åtgärder, såsom treaturs dödande oc) nedgräsning, .adugårdars rening m. m., bekostas af wederbörande egare. 8 12. Beträfjande bostapspest, gäller för öjrigt i tillämpliga delar till efrerrättelse oywan åberopade tongl. kungörelse den 23 Januari 1828 od) kongl. citiuläret den 3 Juli 1849, med iakttagande, att de rättigheter och aliggande, som i berörde tungörelse illäggas kyrkorad, tillkomma på landet fommunalnämd och i siad sundhetsnämd. 13. Bryter någon emot de till sörekommande af bostapspestens jpridning meddelade föreftrifter, straffes jäfom i 19 kap. 17.4 strafflagen säges. zZet ale, som wederbör, c. Gwahoms flott den 20 April 1866. CARL. (1. s.) H. W. Bredberg. Wanligen inom 10 dagar, men i undantagsfall äswen Jörlt 13—18 dagar ejer det ert djur warit utjatt Jör mitta, utbryter jjukdomen od) ger fig uhkänna med följande Sjukdomstecten: De tecken, som wanligen först jästa uppmärksamhet, äro: miusming aj mjd.z ten (hos for), minstad soderlust, oregelbunden 1d18z hng oc) sparsam ajgang af mörk, torr, ofta Med slem öjwerdragen tprlning, hwarjemte funna iatte tagas omwexlande wäårme och köld på horn och öron och Jötter, frossrysningar med onuvexlande wärme, påslyndad andedrägt, torrhosta, nedfjragenhet od) tröghet mid rörelse. Vien wigtigare än de uppräknade Jjutdomsteanen, hwilka Jöretomma i flera andra sjukdomar, äro följande, mmligen: Krampaktiga rydningar (mufteldalringar) ifyns nerhet i främre kroppshäljten od) då djuren äro stående; en egendomlig, likkom sammantrycdkt slällning, h50 bakbenen skjuma under kroppen och ryggen böjd; en förhöjd känslighet längs ryggraden; en waalande gång; flädtals stripiga hår, isynnerhet å ryggen, samt föröjrigt ett egendomligt utseende, utmärkt ijynnahet der: igenom, att ögonen äro djupt indragna i föra halor. Under 2—3 dagar tilltager kraftlösheten, få att djuren ide förma att halla fig uppe (utan osta ligga) eler ens att Hålla hujwudet siil a, hwarz jemie följande mera uimärtande sjukdomsteden fig utwedladt: En sörökad afsöndring af tårar, blandade med ett gul slem, som dels jastnar i inre ögomvintem, dels följer tärarne utsör tinden oc), sasmande här och) der giswer ansigtet eit smutsigt utsigtet. Dgons loden äro swullna och ögats bindehmna har en ljusz eller mörkröd färg. Ur näsan, hwars slemhiuna antingen är jemnröd eller blef med röda slädar eller strimmor, ut flyter i stor mängd ett i början wattentunnt, )edermera tjodare och slutligen warlikt slem. Ur munnen aszöndras ett segt, i trådar dragbart slem, hwilket jåsom ett stum betäder mun winklarne och, då smukdomen en längre tid fortjarit, blir blodstrimmigt. Mulen är torr, men derjemte besatt med stora, klara droppar. Slemhinnan på läps parne od) i munhålan är antingen jemnröd eler flädtals blet och röd. På underläppen och under tungan isynnerhet, men äjwen på infidan af öjwe