Norrländska Korrespondenten – 20 februari 1866, sida 3

Stogsbushattningen, jordbrnlet och olonisatianen i Norrland. Uti Aftonbladet läses följande angår ende benna närvings bedrifwande i Rorrs land hittils och de jernast deruti af rer geringen widtagna sörändringarne: J och för lösningen af derfa trenne i nära fom band med hwarandra stsnde frågor, alla af för wigt bar regeringen nyligen widitagit asslilliga lärdelee ändamalsenliga atgärder för hwilta det är of ett fort nöje att redogöra, enär de wittna om er stor starpsinnighet, samt innesatia ett fule ständigt system, enteli till fina grunder oc derjöre möjligt att genomföra. Man torde erinra fig hurn liagomalen öfwer den allt mera öswerhandlagande stögssörödelsen i Norriand hasfwa utgjort och utgöra föremal för alla saltinunigas belymmer. Sa till wida äro alla ense al stogtafwerkningen i Åeorrland ide bedrifwes efter cittiga grunder; men swarighern har bestån deri att uppgöra sådana, broitfa i fin til lämpning ide möga praktista hinder, ty då skulle den goda joten blifva förfelad. Till jordbrukets och kolomsarionens i Norrland befordrande hafwa Haitmatterna wisserligen wid:agit ur mängd ål gärder, uran minvel wälmenta, men, enligt hwad csarenheten sullsiländigt giswit mid handen, längt ifran wäl betänka. Åybyggeswärender på ror nans widssräck:a omraden assag utan wifwel att befrämja landets uppodsing och att framkalla en idog och sjeliständig jordbrukoidkande befolkning. Mem detta wadra jyftemäål har blott tll en ytterst ringa del wunnits, hwaremot nybyggeswäsendet i dojemjörligt högre grad framkallat ficosfiöfling, under det att jordbrnter bliswit tillbakasatt. Jord: brukes sförädlande inwerkan va befoltningen har warit gansta ringa i jemfsörene med den de moralisation som den hejdtöfa stogsafwerkuingen medjört. Wid 1863 ars riksdag bestöto ändtligen rikets Händer att en ny fana i afjicende på den alle männa skogowården ssulle beirådas. Ständerna injago wadan af on ny tringgrinande flogåiörö: delje i ett land hwars bebockyher betingas aj en