Norrländska Korrespondenten – 13 augusti 1864, sida 2

— Från Konstantinopel skrifwes att de engelske och amerikanske missionärerne derstädes föranledt mycket folk att från muhamedanismen öfwergå till den pro: testantiska läran. Den turkiska regeringen har öfwersett med detta förhållande, hwilket den muselmanska lagen eljest stränat bestraffar, men propagandan har antagit ett sådant omfång, att Porten funnit fig nödgad wara betänkt på mirdtagande af åtgärder dertemot, mindre af religiösa skäl, än för att lugna mufelmännens genom detta proselytmakeri upp: retade fanatism. — Norrköpings museum har i dessa dagar bland andra gåfwor fått emottaga en, hwilken på följande sätt beskrifwes af Norrköpings tidningar: Ett så kalladt tapisseriarbete om 5 tums qwadrat, för reställande ett kors i swart med en törnekrans i grönt samt F. å ena och F. å andra sidan i rödt, jemte blå och gula sirater i borderna. Om detta arbete icke eger något egentligt konstwärde eller efteftifft, få eger det deremot få mycket mera af historik, såsom wittnande om menniskans förmåga att mildra inträffade swåra och störande afwikelser från naturens manliga gång. Arbetet är nemligen förfärdigadt af flickan Anna Sofia Nilsdotter från Rösberg af Blackstads socken, Kalmar län, född år 1848, med armstumpar af omkring 13 qwartes längd samt fötter, hwaraf den ena med 3 och den andra med 4 tår. Flickans längd är 1 aln och 19 tum samt gången mag: gande, hufwudet stort i förhållande till kroppen, och anletsdragen antyda en ålder, högre än den werkliga. Förftåndsgåfworna äro goda, ftilen ganska läslig, nära nog wacker, hwaraf ock ett särstildt prof åtföljer sjelfwa arbetet. Under fed: nare åren har flickan förwärfwat sig en ej ringa skicklighet att med högra foten tillwerka tapisseriarbeten, såsom tofflor, strumpeband, urdynor m. m., hwarwid hon förer nålen emellan de båda första tårna. På enahanda sätt betjenar hon sig wid måltiden ömsom af knif, gaffel och sked, och wid skrifwandet sättes ftålpennskaftet emellan högra armstumpen och högra kindbenet. För det närwarande wistas flickan Nilsdotter i Söderköping. — J Norrbottensbosten läses: Under skarpskyttarnes wistande i Haparanda gjordes ett besök i Torneå stad der bland annat äfwen ryska kyrkan besågs och rYska presten sjelf wisade dem herrligheten. Såsom bekant är kan denne endast tala ryska språket. Jbland skarpskyttarne från Piteå medföljde en, som wistats en längre tiv i Petersburg och godt kunde tala ryfa. Denne inlät fig i samtal med pre: ten, hwilken frågade wår ffarpffytt til hwilket regemente de hörde och hwad lön dpe hade af Kejfaren. — Sedan han derpå erhållit sanningsenligt swar, fråjade han huru många de (skarpskyttarne) voro, hwarpå han till swar erhöll: Här iro mi ej många cirka 50 ft. men i beta Swerige finnes Etthundratrettiofem tusen tarpstyttar. Förskräckt häröfwer gjorde presten korstecknet utropande: Pospode por