Norrländska Korrespondenten – 24 december 1863, sida 2

Kyttig verksamhet. Icke förgäfves erhöll din sjä! sina krafter, din kropp anlagen till mångfaldiga färdigheter; du bör genom dem ärofullt beteckna din jordiska lefnads och verksamhets tid. pa det du en gang vid gränsen af din jordiska bana icke måste fraga: Ilvartill har jag lefvat? Ilvad har Jag gagnat i verlden? Hvar äro de välgörandets kärfvar jag bundit, och pa hvilka jag nu, lik en trött skördare, kan inslumra? Du undsick dina krafter och anlag icke fålängt genom Skaparens nåd. De äro det pund, han dig anförtrodde, och med hvilket du bör ockra till befrämjande af allmän lycksalighet. Se biet, hur rastlöst det svärmar fran blomma till blomma, för att uppsöka sin balsamiska honing; se myran hur skickligt och sorgfälligt hon fullföljer sitt mål, att bygga sin stad eller samla rökelse. Se himmelens foglar. hur de sväfva omkring i oupphörligt Fad ifver, för att söka at sig eller sina ungar välsmakande näring. Den trogne hunden bevakar hjordarne på ee fältet; den lydige hästen färdas framat för den tungt lastade vagnen. Landtmannen, brunfärgad af den heta solen,