—— — Julbestyr på Landet. Julen kommer, ack hvad stök! Uppå alla håll och händer, Nu skuras sal, nu skuras kök, Allting upp och ned man vänder, Möbler putsas blank, som gull Och detta allt för Julens skull. Skomakarn, Skräddarn! usch, hvad skrän. Alla vilja hafva dessa, Som kunna göra folk af fän, Pligga skor och rockar pressa; Ty nya kläder, nya skor, Önska alla, små och stor. Tidigt uppe och sent i säng Nu både matmoder och piga, Jemte husbonde och dräng, Aflas för att jul inviga, För att sen på trefligt sätt Kunna fira helgen rätt. Inom hus och utom hus Allting skall iordningställas, Brygga dricka, stöpa ljus; Öhl ur fat på flaskor hällas, Baka, steka, stryka, stärka — j Allt för julen skall man verka. Bonden resa måst till staln Mycket fattas, som är nödigt — Om ock prosten och kaplaen Anse det för öfverflödigt; En tår på tanden och i koppen — År ju medicin för kroppen. Glömmas får ej tankens böna För det täcka könets skull, Kaffet qvinnan skall belöna, Mannens lön är kaggen full; Ty då först trefnaden i huset Röjes uti glädjeruset. — Pengar får man icke spara Vid en dylik stadsvisit; Ty julpresenter skall det vara Såsom lön för mycken flit; För att fägna bjudna gästen Då man firar Julefesten. Men när sen man hem har hunnit Ifrån staden denna gång, Barn och maka glad man funnit Komma ut i häftigt språng: Frågande, hur handeln gått, Både uti stort och smått. Andtligt kommer Julens timma, Fylda stå båd stop och glas; Ljusens sken från fönstren glimma Hej! hvad för ett stort kalas, Borden svigta utaf rätter många; Från julqvällsgröten käns kanelens ånga. Nu till sängen för att sofva Raglar modigt en och hvar, För att sein i templet lofva Frälsaren, som kommit har, Hit på jorden till oss arma, För att sio I nåd fårharma