Norrländska Korrespondenten – 2 juli 1862, sida 2

återkommit till wår ort. Anna Larsson, nu 64 år gammal, utwandrade för 7 år sedan tillika med en annan qwinna, här mjölfedejan kallad, till det förlofwade landet i sällskap med ett större antal mormoner öfwer Danmark, England, Neworleans, och derifrån dels lands, dels sjöwägen till bestämmelseorten. De öden, denna qwinna genomgått, kunde lemna lmmne till mer än en roman ur det wertliga lifwet. Hon jemte reskamraten hirifrån blefwo båda wid ditkomsten gifta med samma man, till börden tysk. Men Anna Larsson kom tidigt underfund med att mormonläran mar en vdjeflalära, fom den gamla uttryckte fia. Efter många beswärligheter och omwägar, helst hon ej förstod språket, lyckades vet heune flutligen att hinna fram till sjelfwa de De: ligas profet Brigham Youna, och att, efter personligt företräde, af honom ers hålla skiljobref. De penningar, hon med: fört, hade emellertid redan wid ditfomsten blifwit henne fråntagna af mormor nernas öfwersteprester och fäder, natur: ligtwis under förespeglingar, att de lemnades endast fom lån. Men den gam la blef härutinnan skamligt bedragen. Hon ide allenast icke återfick fina mer: hafde penningar, utan måste i 7 långa år framsläpa sitt lif i den förfärligaste träldom och nöd, hwarefter det ändtligen lyckades henne, då unionstrupperna för några år sedan kommo till Utah för att tukta mormonsekten, att taga sin tillflytt till dem, och betjena soldaterna med twätt och andra sysslor, hwarigenom hon besparade så mycket att hon dermed kunde företaga hemfärden, hwilken hon anträdde sistl. sommar, tagande wägen med en karavan genom ftora öknen, öfwer Rem: york, Hamburg och Köpenhamn. Anna varssons beskrifningar öfwer mornmonlifvet äro särdeles pikanta och berättelserna kryddade med ide rinna humor. Hon är och troligen ett bland de få offer, fom wid den höga åldern haft energi och tlokhet nog att komma ur röfmare kulan i Saltsjödalen; hon fan lemna ett wittnesbörd om, hwad mormonläran i sitt innersta innebär, och att den är en af de fräckaste och gröfsta prestlögner, som nånsin under religionens täckmantel besudlat jorden. För öfrigt är det be undrangwärdt fe, huru denna åldriga qwinna lemnat hem, härd, wänner och fosterland, för att föka sanningen och, tom hon trodde, bättre andliga skatter, samt med hwilken alädje hon fer tilldata på de mödor hon genomgått, och war efter slutligen hennes lämpande själ fun: nit sitt ljns och sin tröst. Den här lemnade berättelsen om A. Larssons öden är af henne sjelf meddelad redaktionen. DE gyska regeringen har upphift förbudet mot ufförsel af silfwer i plantsar och i ryskt bankomynt; hwaremot utförsel of skiljemynt af 727100:dels halt fortfa rande blir förbjuden. — J Aftonbladets Polisafdelning för d. 20 Juni läses rörande ett ältfur-mal följande soralustiga kuriositet: 7I går fortsattes polisförhöret med hustru Lind: