Norrländska Korrespondenten – 15 januari 1862, sida 2

rättsplatsen, åtföljd of predikanten Afzelius, cellfängelsets divettör samt en pos listjensteman. Klockan 9 werkställdes exekutionen. Utrymmet tillåter oss ej i dag redogöra för huru exrekutionen för: singick, men mi skola återkomma dertill gens telegram bringar oss den glädjande underrättelsen, att Förenta Staternas regering gått in på Englands fordrins gar. Om, såsom man bör hoppas, unz derrättelsen bekräftar fig, få är genom denna eftergift från nordamerikanska uni onens sida de farhågor för ett mwidtutseende krig undanröjda, hwilka nu under flera weckors tid fyllt sinnena med en oro, som haft ett ytterst menligt inflytande på werldshandeln. En fammandrabbning emellan de båda stora befryndade nationer, på hwilka den allmänna civilisationsutwecklingen och framåtskridandet till en så wäsendtlig del bero, skulle, utan att bereda den ringaste fördel för den winnande parten, hafwa åftadkommit ett politiskt jordskalf, hwars följder för kommande slägten blifwit oberätneliga. Närmaste följden hade utan twifz wel warit en politisk seger för den södra konfederationen; dess inkräktande tendens fer skulle härigenom ha erhållit ett fraf-, tigt understöd, och utsigten till en för. menskligheten tillfredsställande lösning af slaffrågan måhända blifvit, till en afzlägsen framtid uppskjuten. Åfwen för England skulle, i trots af dess ofantliga hjelpmedel, ett krig under nuwarande förhållanden kommit temligen olägligt. J betraktande of den ytterligare stagnation fom ett sådant skulle ha medfört i te redan få tröga affärerna, och då man derjemte besinnar, att statslammarens inkomstbudget, jemförd med förra årets, utwisar en minskning af ej mindre än 3,363,000 pd ft. (60 millioner rdr rilfsmynt), få bör det ej förwåna, att fjelf: wa Times gör den anmärkningen, att tet under dylika omständigheter wore ganska angenämt för England att fålefwa i fred med hela werlden. — Tidningarne berätta om en mör vare i Tyskland, hwilken, om hans fjelfanklagelse är faun, säkerligen är en af de störfte förbrytare. Hans namn är Maasch och han har nyligen blifvit arree sterad i Frankfurt a. d. Oder. Wid ans stäldt förhör erlände han fig ide alles nast hafwa deltagit i ett mord å 6 pers soner, tillhörande eu mjölnarefamilj, utan, dessutom, ett ganska stort antal andra mordgerningar. — Sfandinaverna i Paris firade der en glad fest på juldagsaftonen. De samlade sig, 4 till antalet, i en lokal fom mar prydd med sköldar, guirlander, julgranar och wäggteckningar. Danske adjunkten Ersled, som war ordförande i feftfomiten, utbringade ett lefwe för wänskapen mellan de nordiska nationerna, legationspredikanten Grafström en skål för nordens konungar, litteratören Sune I din (äfwen swensk) för Ia belle France : o. s. w. Efter att i hjertlighet och glid je tillbragt natten skildes man först mot morgonen. — Bondepraktikans förmenanden om Juledagen faller vå en Onsdag. Im han kommer på en Onsdag, det är: Få mi warm Winter, doc skarp och Hård, Wåren blifwer stark med mycket wäder, Som gamla Bönder lära oss här. ; Sommaren och Hösten blifwer god, Deraf får mången ett fritt mod. Linet blifwer godt, mycket Win och Korn till Honung man då dyrt följa mill. Lök skall fig då wederqwicka, Man skall då icke många Åpplen steka. ÅÖrterna skola då bättre lyda få, ÄÅn de Trä fom Applen och Päron gro uppå. Köpmän oc Bofolk skola stort arbete lida Mycket ungt folk dör i de tider, Helsot skall små Barn icke spara, Men de skola dö och till Himlen fara. —— — ——— — —— — d k f i I i nästa n:r. i — AB. för den I d:s läses: Das Ice I I f li i l 1 ( i j i j l j