Norrländska Korrespondenten – 15 februari 1860, sida 3

Sjömannen Lundström, hwilken i egenskap af timmerman warit förhyrd å brigs gen Magnus Stenbock, hördes nu. Han hade med ta tele blifwit auträffad i Roslageu och bit anländt. Wi hafmoa redan förut utför: igt rerer gjort för den berättelse Lundsiröm aj gifwit inför konsulatet. Sedan Yunde stvöm nu fått aflägga wittneser, nppli stes sör honom af domstolens ortföran re nännbe af honom afgifna berättelse, hwillens ritighet han till alla delar bes träftade. Yå terefter nu till honom framställda frägor swarade han följande: Nicola Varialo hade lotsat fartyget frän A till Galatz. Under resan dit hade taptenen blifwit oense med Variale, bwariöre dennes broder Diometro Varialo, fom träffats i Galatz, lotsat fartyget till Sulina men Nicola tock medföljt fartyget. Nicola Hade flera gåns ger yttrat till besättningen att kaptenen wore en dålig menniska. Då fartyget af gått från Eulina till Konstantinopel, hade Nicola Antonellos, hwilten lotsat ett holländskt fartyg, merföljt som pasz. sagerare. Påä måndags morgon hare fars tyget gått till segels, men Antonellos, hwilken förut warit munter och glad till lynuct, hire redan första dagen wisat sig ingslig och orolig, och då wittnet samma tag på qwällen intommit i lajutan för att tända linjet i lyttan, hare Untonellos sutit och grätit. Tå wittnet frågat honom om orsaten till hans ledsnad, hade Äntonellos inwändt: jag är få ängslig öfwer att kaptenen tänter hänga mig oc teresfter kastta mig öfwer bord. Kaptenen hade rod aldrig filt nägra utlateljer om em tylit afsigt, men på fråga tillade wittnet, att uti Galatz din talats, att tort förut en lots blifwit hängd å ett engeljit fartyg och der efter kastad i sjön. Detta ryite hade laptan LVagerhamn upprepat, då nämnde fartyg på återresan seglate förbi. Wiitnet, fom med f.era fartyg seglat å Swarta hafwet, hade hört att swenska taptener hotat lotjar att bli hängda och tastade öfwer bord, om de satte tyget på grund. På af häratshöf jding Brinck framsisäli fråga jwarade wittnet, att kaptens Vagers hamn om Antonellos yttrat, att han lärt tänna få få dugliga greter. Antonellos hade wertligen haft ondt i tnäet. Flera gånger hade han ide welat äta. Tills frågad om någon grund läge till Autos nellos uppgift att kaptenen med honom welat bevrifva sodomiteri, swarare witinet: vetr är en ren lögn; jag har aldrig derom hört ett ord, förr än jag läste vet i tioningarne. Kaptenen lis kasom Antonellos talade dålig engelska, men bod då mycket att de förstodo hwarz andra. Då något wigtigare samtal egde rum, så tolkade styrman Palm. På onsdagsmorgonen (tredje dygnet efter afseglingen från Sulina) hade taps tenen il. 4 emottagit wakten. Wittnet, som rå warit sörsta man mid rodret, hade hört att kaptenen flera gånger uppmanat Antonellos att komma upp på täcket och lotsa in uti Bosporen. Slutligen hade — — B —42424242 —7466 —