Norrländska Korrespondenten – 23 april 1859, sida 3

bur K. M. funnit omförmälta svföfnins gar om sådan ändring ide böra tåror leda någon K. M:is årcärt; hworjem te K. M. förklarat den af åtskulige imwanare a is wiks lastageplats i Christianstars lån fare sålot gjorta anhällan om nulåtauje nä handels wiande wid nämnde endast på 1 3.4 mila asfstånd från siaden Cemdristhamn belägna lastageplats ide böra före anleda ull undantag från de rörante hans dels idkande å lUndt i almänher gåtan de föreskrifter. — Från Westerwif förmäles i Norra Kalmar läns Ticning, Efter hwad wi hört berättag, kowmet redan i början af Maj telegraftabeln til Gotiland att ute läggas. Enligt öfwerenakommelse med vet engelska hus, hoa hwilket kabaln år bes stäld, lära engelsmännen stola ombesörja utläggningen. Napoleon III och Jtalien. (Ur Malmö n. Ahehanda.) Chu. u spmpathicna för Jt liene rått wisa fot uttala fig gansla otwetprsat RÅ fran ofmerallii Europoa, år man tod af mr det olifa tonukor, bucuwida krjsar Narokon ullworligt will Jtaliene srihet och hänyttjötelse, samt huruwea hon wågor ulgipa armen de yttersta medel för Uppe hnåcndet of deflta ändamål Så mrcket torde emelbertit mora såsert, att kejsoren ide slall togga nudbako för am anwåända bsradga medel för ett geromdrifswa hwod ban föthtår med Jtalime rårrvtifedelje. I största for:het skola mi såka sramställa re i Frankftis stäneng och fejsortis egen rersonlighet liggante momver, som mahe dtifn a honom fråm vor målet. Redan Henrik IV fran fastade den itn att Europa berde delas mungefar lifa Hora stater, och för attuppnå Detta, borde Otter: riie sorst strodajufas. Planen usl en ohc mån cu b.lbnirg ot Gurra bortech med hand död, men den et Önerrike fisudili ga velitifen nyrings of Hrunkafe, och ber sedan lifwat hmwurje hHattoncl och sraftig regering. Ricelian begagnate fly af iwenslarnes segermfa uprti:äårente I Trsklord od bidrog ul ati ssantvda Habedurgåa buset hettan alcet öfwer det protestant:sta Tyslland. Lu vg XIV b.fware ror Spanien. Under Lu via XV tort Fronk rife fig funna genomföra Österriler sönderfivdande. Detta vafltdidet wol, vsen Sclosien, N:apel, Sicilien, Porma ech delar of Ma land, gingo serlorade, bu wutsakligen genom Franskes onträngs ningar. Då kunade Frankrise fin 50. åriga poln. och förband sig mer Öfterir se. Denna enunulga sörburmtelje besegiaMå mer Dauphins gittetmål med Marie Antcinenir, och dasss wigtigonle följder weto, att Frårelkes frigeåra fid ett tjupt för, cch om östmofterna mad före lätthet be: lute tet espäliga Peler; flute did ffa revolutionen. ran Unte tevrlunterefrigen