Norrländska Korrespondenten – 30 oktober 1858, sida 3

en summa penningar, stor nog för en fidan fom jag — den är desparingen af tjugu åra träget arbete — jag har fwet: tats mycket derför — ad! jag gjorde det få gerna — — denna penningesumma lewnar jag i ert förwar. 3 mitt förwar? har du inte något säkrare ställe för dina pengar? — jag år fattig fom en kyrkrätta — — i går sökte jag ett lån i Banfo-Diffonren, men fid läng nåsa. In ni också gick och tiggde, skulle jag heldre lemna mina fyrkar till ec, än til någon annan. Tad för din goda tanke om min wår da person: men hwad skall jag göra med dessa pengar? De ska anwändas till understöd åt min stackars Anna, fom snart nog blir i be hof deraf. uTjin Anna ja — jag frågade nyss, hur det war med henne, men du fwara de mig inte — jag har mycket täntt på henne också: men man är få upptagen aj egna göromål och bekymmer, att man bara tänker och tänker, och derwid stannar det, Gudnäs. Swär wid er ssäls salighet, herre