Norrländska Korrespondenten – 6 februari 1858, sida 3

bans hustru gjorde, få wida tan ide ers for någon olågenbet, eller blef bindrad ifrån hwed han hade fatt fig i finner. En drinkore blifwer oundwikligt en fjelfwisk warelse, ty kärleken till starka dryce fer, om den också i början fan finnas bog en menniska med någon grad of ådlare känslor, bidrager dock att bafig: för flöra dem. Collin säg att hand Huru ife mera smakade bier, oh han wisste allt för wäl orsaken; men han drack dir före aldrig en droppa mindre sjelf. Han kunde fe henne uttrörtad, och kunde sjelf pämå att der war Omöjligt att utharda härdt arbete uran att hafwa något utt hälla krafterna uppe med; men medan bon fatt och sträfwade till det yttersta med nålen i bans ställe, war det sällan eller aldrig han indjöd henne art smaka hans bier, få fraggande od) uppfriskande det säg ut, eller att få nägon del af de spritdrycker hwilka han förflarade få för: träfftiga oc få nödwändiga för en perfon hwilken war jagad hela dagen af. göromål säsom han. Han hindrade henne äfwer frän hwilan, medan han sjelf satt uppe och tömde det ena glaset efter det andra; han lunde wål forklara att