Norrländska Korrespondenten – 13 december 1856, sida 2

örr Gommitterade bäst funnitshuru swärt och wanskeligt det år, att allmängiltigt och klassiskt utföra problemet, der målen de och form få ofta ingrediera i hwarans dra och identifiera hwarandra, att en och samma mening innehåller bägge, från punkt till punkt eller såsom moment. Ref: wille blott anföra det simpla eremplaret af ett Bolags-veglem ente, hwars redas uon upparogs åt en titulerud Jurist, en Philofophie magister och en till Volaget hörande Embetsman, mellan hwilka Ref hade tillfälle att öfwerwara disfussionen om råtta och bästa utföringasätten. Jus risten yrkade såsom grundemarim. att man alldel es borde åtskiljda det legislativa och det administrativa. Han fick hwarjehanda motfägelser om swärigheten, att här agera systematistt och conceqvent; men intet halp innan hans egna redafs tin osförsök mid justeringen befunnos och af honnm sjelf erkåndes wara af blandadt innehåll, då han eck medgaf, att diftince tionen måtte uteblifwa, blott man kunde åstadkomma ett reelt och omständeligt reg lemente. Wisst kan resp. Kyrkolags-Coumitten åberopa en Kongl. befallning om före nämnde dubbla rubrik, — en befallning, fom dock troligen war mera motiverad is från Committeng än ifrån Konungens eller Departementet fiva? Men 1813 års Samling af författningar och stadgar, hwilka ändra eller förklara Kyrkolagen, war ock författad och utgifwen på Kongl. befallning, och det så nåra efter grund lags-året, att wederbörande tillika hade i fristt minne hwad som då constituerades, hwaraf ju blott den, som hörde till Kyrkolagen, borde der intagas, säsom och stett? Dessutom war ju 1686 års Kyrkolag en grundlag i sitt ämne före ären 1809 och 1810? Den war wåäl oc berättigad, att inom fina permar innehålla och ut wisa dithörande momenter af constitutionsoch reformations-producterna? Den måste ju afwen betraktas såsom ett pragmatisit reglemente, der allt, utan hårklyfweri, måtte finnas nådtorfteligen utsatt eller åt minstone widrördt i afseende på mwerfftålligheten; på det hwarken novitius eller veteran måtte behöfwa föra med fig el ler hemma flå upp flera böder, för att wederbörligen och teqwåmligt reda fig sjelf ur saken? — Ref:s mening åringar lunda att långa stycken ur de öfrtga grund lagarna skola onödigtwis införas i Kyre tolagen; men dels må ju t. er. allmänna lagen till capitel och SS etteras, dels wissa hufwudmeningar korteligen upprepas; i hwilket afseende den lagens utgifning ju borde föregå Kyrkolagens? Heldre må masa CROSSNET