Norrländska Korrespondenten – 3 september 1856, sida 3

de Uppe treptester g i hus qwinnor elt frå den afs m. Det att Potisawhet ma: de äsigter, sem utalas för nynan och fördelen af dessa företag, och tillönffa dem på det lifligafte en snar fram gång i utförandet. Till Ledamöter uti Jnterims Bestyrelsen waldes Herr Förste Landtmätaren och Riddaren P. H. Wir. marf, Hr Kaptenen Th. Härdelin, Hr Kronofogden Joh. Liden, Hr Borgmåstaren N. H. O. Scmidt, Hr Apothetaren Julius Brun och Hrr Handlande Edv. drift, G. O. Rejnander och W. 3. Wecko. Wallner. feljande förslag om man bäde i e det ej bygqarne uma att Det ifrår till tie nde. Den nya Skol-lagew. Wi böra meddela wåra läsare hwad hwad wi hört rörande den nya ffolelageng bestämningar, under reservation för möjs liga misstag i afscende på wåra uttryd. Grundtankarna hafwa wi anledning tro wara tillförlutliga. Lärowerken skulle wara af twå slag: De högre, eller sädana, högre och lägre. som hitintills från de nya skoläsigternas sida wanligen kallats fullständiga skolor, skulle bestå af åtta tlasser. Alla flasser, säsom regel, egnade ettårig lärond men åttonde klassen twå årig. De lägre ffoforna skulle hafwa minst twå och högst fem klasser, motswarande, i afseende på underwisnings ämnenas widd, de lika benämnda klasserna i den högre skolan. Dessa lägre skolor skulle småningom ut trånga lägre apologist-skolor och de s. k. pedagogerna. J de twå nedersta klasserna stulle underwisningen wara gemensam. Den lärda och reala underwisningsslinien stulle från tredje klaasen följas äl, jemnlöpande i samma skola. De twå nedersta klasserna skulle belst hafwa klasslärare, en för hwarje, få wäl i högre, fom lägre skolan, dock med frihet an antaga ämnes lärare. Med tredje klassen börjar jåsom regel underwigningen af ämnes lärare (ambulatorista läs. ordningen). Jntagseenden. nings-åldern: nio år. J första klasjen t flott. begynner swenskan; i andra: fransyskan; i n Ljus-tredje latin och tyska på den lärda linien, gen af soch blott tysla på den reala; i fjer de: grer lifta på den lärda, engelska på den reala. mer Om m, fom en jerne ndragen blott af Hudifds nga Ane den och af Svd: o, Ljud. nhälligt t utsägo 3. Berg: itt ledde ntag af projecre, att örenade denna vå utaf swifligt AAA wWWW G U — ————— ——— — — ifrån ligt ull På den lärda linien kan man bestämma amuri. sig för det ena af de båda språken, frånmo decsystan eller tyffan, med uteslutande af det on om andra. Engelskan år friwillig på båda san sjo-linterna; läses å lärda llnien förft irde en gut I högre tlassernn. Da någor spräf uteslu)ybo-än tes, anwändes den härigenom besparare nn. Der-lärotiden till underwisning i andra spräk styrelse, eller ämnen. affa mes Nägon förestrift om ett eller flera lär lofo-rorum från tredje klassen uppåt finnes ad och ide; får säledes bero aj skolstyrelsens frön. amt att Samma iillatelse till begagnande af nya der för elementarskolans lårofätt, fom medgafs i och att I 1849 årg förordning, fortjar. å ans Jngen får afgå till unwersitet utan ga fomafgåängs-eramen från lärowerket. De fom h Ljuse. erhällit enskild underwisning, slola undergs kom-gå afgångs eramen wid hwilket offen tligt inte af slärowerk fom helst; dock funna äjwen Huditsenskilda lärsanstalter af K. M. erhalla t, som safgängs-cramenarätt. i g med Sågen om frudenteromen wid univer. inftåme sitet, såsom ide tillhörande stollagen, lår EA2A22i O mer ide wara 1 ånnu årgjert, uton derpå särfskilot beslut. Wid universiteten larer man ifrigt önska ress afskaffande, tif som wid många stolor, emedan den anfed i dem underhålla eu mera febetariad än frisk sinnesrörelse. Åtskilliga andra bestämningar hafwa kommit till wär kunskap, men icke med den wisshet, att wi wåga meddela dem. Såsom man emellertid af det ofwanstäående fer, år af de nya skolåsigterna få mydet och wäsendtligt antaget, att der fordrar tacksamt erfånnande, och järskildt af föredragandens fördomafrihet. Fransyskan, säsom begynnande fpråf. ämne, år en ny tanke, fom troligen ide stall behaga ålstilliga skolmän. Wid skolan ä Barnängen war den likwäl anta gen. (Sw. T.) Engelsta tidskrijten Blackvoods Magagine har nyligen meddelat en intrefant artikel, fom framhåller wigten af en närmare förening mellan England och Sfans dinavien, fåfom en motwigt mot Ryflands inflytande och hwilken wi anse oss böra meddela wåra låsare: Wi wåga fåga, att det för oss är af högsta nödwändighet att få mycket som möjligt söfa motwerfa det anti briliska inflytandet wid Öhtrsjöns stränder. För närwarande ha wi den fördelen, att den ryska flottan, fom skulle utgöra ena håljten af ett sjöförbund mot of, halfwa året om år instängd af is hwarigenom wi äro i tillfälle att under famma tid rifta hela wår ijömakt mot de öfriga förbundnas flottor. Men om Rypssland fortfarande utwidgar sitt wälde — om det från Ninland och Ålands-öarna domincrar Swerige, och, måhända med Preusjens till hjelp, gör fig till herre öfwer Danmark, hwars hof redan är stämdt för MNvypland — då funna wi wånta oss an få je den tyska flottans ftationer framflytande till Norges och Danmarfs hamnar, utanför winter-ifeng gränser; och sjelfwa inloppet till fundet kommer i och med dctsamma uti ref händer. Genom ett nytt Unkiar-Skelessi-föredrag med Danmark skulle tessa nordens Dardaneller bli llslutna för fiendens flottor! och det nu införda artilleriet med ofantlig ffortwidd skulle göra färden genom fundet alls deles omöjlig midt för gapen på de danska batterierna, tliffom en gång under Nelson. Stulle Ryssland lyckas intaga en faran ställning, då mäste wi öppet säga, att ett ordentligt förswar af de britiska kusterna under krigstid blir omöjligt. Till följd af den få fallade neutralifationen af Swarta hafwet kommer häranefter den rysta sjömakten art koncentreras (närma re wåra itränder!) i Ostersjon; en ficvt lig flotta af trettio linieskepp, liggande oåtfomlig för oss bakom fundet (vå tolf timmars afstånd från wåra kufter) och färdig att utlöpa ett ögonblick efter sedan befallning derom blijwit gifwen — huru skulle wi funna hålla den tillbaka? Hwad wi uti wår europeiska politik framför allt annat hafwa art infitaga, år alltså tydligen att närmare tillfövta wåra förbund med Swerige oh Danmatt.