Dessa stater äro wåra naturliga bunds-Åf öorwandter — de enda på fastlandet. Wi )afwa inga stridiga fördelar mot deras, i uga föchållanden af tåflan med dem. lf Standinaver och Normander hafwa fame I4 ma blod i sina ådror som wi, och södra delen af Danmark år det ursprungliga hemmet f. t det folk, fom gifwit sitt namn åt-England. Samma blod alstrar sam. ma lynne och nationalkaralter; och färlek till friheten och en styreljeform, fom åt folket inrymma behörig betydelse, faraftes : risera både skandinoverna och oss fjetfwa. hlfwenså förefinnes hos båda samma fåre let för ett äfwentyrligt sjölif, hwilken gör dem till wåra nyttigaste bundsförwandter, efter, om de ställa fig på motsatt sida, till wåra farligaste fiender. Sweriges och Danmarks närwarande ställning år ganffa gynnsam för ett närmare tillkfnytande af de förbund, wi med dem vajflutit. Danskta hofwet, det smärtar of att säga det, hyser tydliga sympatier för Ryssland; och det är beklagligt att, få fom den dan. ska successionslagen nu är bestaffad, den regerande familjen i Ryssland dessutom tan komma att göra ansvräk på Danmarfå thron. Men det danska folfet och riksdagen ogilla högligen hofwets luming åt Ryssland, och wår regering måste gör ra oafbrutna diplomatiska anstrångningar för att dessa nationella fänslor må kunna winna seger. Intet beswär Är för stort, hwarigenom Danmark kunde fåstas wid England. Danmarks naturliga fördelar mäsle lomma det att frufta Ryssland, som hotar dess obervende; om wår regering funde i Köpenhamn Fhålla en diplomat, fom wärdigt uppfolde en få wigtig kallel. ie, sät skulle den danska åregeringen snart nödgas infe, att def sanna fördel kräfde ett engelskt, ide ett ryskt förbund. Med Swerge, det år of en glådje Att kunna säna det, år förhållandet mycket båttre. Der är äfwen folket fullkomligt med oss och lyckligtwis har regeringen på sednaste tiden insett wärdet af en förening med western. Det är wårt eget fel om det auti-tyska förbund, fom Swerige ssjtlidne år flöt med de förenate, någonsin bryr les med Stor Britannien. Prins Oåcar, andre sonen af konungen af Swerige, år nu i gifte målsärenden stadd på en resa i westra Europa; och ehuru man nu påstår, att Hang brud kommer att bli en frunfoft, ide en engelsk prinfesta, så blir denna ösening en amiryR förening, men den skall genom att förbmda Swerige med Franfilfe ide wara af någon wigt i händelje of ett dynafti-ombyte i det sed nare landet. Det år todligen för Swerige och Danmark en hufwudjåklig fördel att stödja fig på England stället för på Rossland, och deras regeringar funna ide nog öfwertpga fig derom. Men — färs uti ligger swårigheten — då deras måls dige granne utöwar en få måäktig tryck ning på dem, få må det wål synas trpggare att förflaffa fig Ryflands mwålhvilja än att trorja dess owänskap. Då blir hela den praftiskau frågan denna: — om Swerige oh Danmarf för framtiden åro beredwilliga att förena sitt öde med wätt, äro wi då beredda att skydda dessa stater möt Rosslands anfall? och hafwa wi makt derttl? Wi tro att båda desja frågor kunna jakande beswaras. Fördeten af att före sr. 2 nanAÄ ADA UI WWWW w——ä— ——— —