Norrländska Korrespondenten – 27 februari 1856, sida 3

M. Konungen uttcycka min wördnadsfulla och underdåniga tacksamhet för all den nåd H. M. städse och serskildt wid detta tillfälle behagat mig wisa, samt derjemte för högitdensamme nedlägga min underdäniga bön att få förblifwa i den tjenst jag genom kongl. nåd redan inne har — hwilken bön, då den förestafwas lika mycket af min pligt fom af min böjels fe, jag underdänigst wågar hoppas måtte få gälla med hela den betydelse, en under gifwen undersätes bön inför Konungen fan ega. Med djupaste m. m. J. A. Butsch. Skara den 17 December 1855. Biskop Reuterdahls swar är af följande lydelse: YWaålborne Hr statsråd, komm. m. st. k. af K. N. OD m. Mm. För hr stadsrådets bref af den 18 dens nes, hwillet jag haft åran emottaga, af lågger jag ödmjuk tacksägelse. Till swar derpå bar jag blott ett ord att såga: jag är H. M. Konungens wilja helt och Hål: let undergifwen. Jag har ingen egen i den fråga, fom skall afgöras. Jag skulle ej tala sanningsenligt, om jag sade, att jag önskar blifwa erkebiskop. Konungens nådhar skänkt mig en platå, fom år mig mycket får, äfwen derföre får, att jag tror mig på dens samma wara i åtnjutande of tillgifvenhet och förtroende. Der, om någonstådes bör jag funna hoppas ati wara i tillfälle att något godt uträtta. Wida swagare måste ett sädant hopp hos mig wara då jag tänker på erkebiskopsstolen. Den har mycket större swårigheter. Jag år i erkestiftet föga känd och eger ej hugs naden af något större förtroende derstädes. Dertill år jag i år temligen fram skriden och ej fri från börjande ålderdomsåkrämpor, bland hwilka någon swaghet i synförmågan serskildt är att nämna. Men äå andra sidan kånner jag för wål, hwad jag år min kung, mitt land mitt prejterliga fall skyldig, att jag skulle tro mig berättigad att undandraga mig arbete på Det ftålle, fom fonungen finner för godt att åt mig anwisa. Wäl wetande, att H. MM. tager i noggrannt öfwerwägande, ej mindre de skål, fom funna tala för forts sättningen af min werksamhet i Lund, än dem fom kunna päkalla en flyttning till Upfala, nedlägger jag med fullkomlig trygg: het sakens afgörande i min konungs hånder och inskränker mig till den önskan, att det måtte wara mig beskärdt att med någon framgång och wälsignelse arbeta, hwarhelst det är eller fan blifwa mig ålagdt att arbeta. Jag anhåller ödmjukligen, att hr ftatsrådet wille för H. M. Konungen anmär la detta och derjemte min aldrig upphör rande underdåniga wördnad, tillgifioenhet och trohet. Med oaflätlig högaktning m. m. H. Reuterdahl. Lund den 22 Jan. 1856.