Helsingborgs-Posten – 29 december 1866, sida 3

rätt eller orätt både inomoch utomlands ansågs behöfva hjelp mot Frankrike, och detta förmedade hjelpbehof lades till grund för spekulationer på vår eftergifvenhet mot olorsynta anspråk. I det sista årtiondet drels denna spekulation myckei långt, serdeles af österrikve och några vissa loörbundsstater. Var den berättig d? frågar man sig. Preussens intressen innebara icne någonting i si. som icke sor fred med — och ett vänskapligt, sort:ocndetullt lörhadsan le lil Franktike onskvärds: i ett hög med hräanaride. (dd och med i ell segerril.. asva vi ingendang ult vanna. I mAIS li tagare har ska reseringar. söker kejsar Napoleon att å tillsamman med Preussen i all vandkap. Men hartili fordras all de omsesikiga intressena skonas. Frankhrike han icke onska ett under Osterrike förenadt Tyskland: ett Osterrike till Rhen han icke eu uppvärar al ett Frankrike tilk ReenDerföre bade Frankriae ett intresse i Tysklandsörening utan Osterrike. hFranhrise styr dessutom sin polilik elter nationalitesp incipen, och dersare uppträdde det redan 1504 mindre skarpt an någon annan magi emet Tysbliandda ansprak på SlesvizEROILCin. Jag har Sian:e varit al den mening, all en befolhning, som har den sasta vijan all icke vara preussisk utan i stallet iil.höra en mag tig g2rannstat, icke skulle styrka vår magt. Helt visst kanna likval andra shal, I. ex. militärisca, göra det omöjligt ati vilva ofter i0r ell sådant anspråk. Uuder loppet al soanmren påkallade Österrike Frankrikes bemedling, och den lträgan sramstall ic siv då huruvida vi borde i sin helhel antaga eder försasta de förslag, Osterrike genom fransk bemedling ejorde oss. Vi hade då ett stöt i ltaliens orubbliva trohet mol de ingångna traktalmessiga förpiitelserna, hvilsen jag ej nog kan berömma och som ingifver de bästa förhoppningar sor framliden; men icke destomindre var det icke tadlist alt spanna bågen tör högt och vöra allt hvad vi vunniti beroende af möjliga europeiska sårveckligar. Det var dessa förhållanden, som gjorde, att 5te i Pragerfreden tilikom. Om nu också ordalasen tillåta ett visst spelrum, kan regeringen dock icke frånträda sina traktalmessiga sorpligtelser Grekland. Gre lands lagstiftande församling sammanträdde den 22:dre d:s men utan tronta!. EL Independence belge förmodar att denna tystnad har sin orsak deruti att konungen och ministrarne i detta ögonblick icke förmå ullala sig om rikets ställning. Grekland står under trenne magtors gemensamma skydd men det synes på sednare tiden väl mycket hafva slutit sig till den ena al dem; det lesver ifred med Turkiet, men det har understödt och understödjer ännu i detta ögonblica upproret på kandia och företager hotandmilitäriska demonstrationer. Saken får först sin rätta sarg genom den omständigheten att Ryssland och Förenta staterna understödja insurgenterna. Opinion nation al, som framlägger bestämd. fakta i detta asseende, uppmanar andra magtvi att hälla ett vaksamt öga på den ryska generalkonsaln på Kandia och på de skepp Som anlöpa ön under skydd af den amerikanska flaggan. Den franska nationen, tllägger tidningen är framför allt berättigad att få noga kännedom om huru saken förhåller sig, ty den behöfvei fred för verldsutställningen i sommar. Dnia fred, som tillika år Europas fred, kar icke gifvas till pris åt en internationel banditm-———— —— — ——— 2