2A30 Telegrafförhällandeua emellan Swerige, Danmart och Norge hafwa ändtligen blifwit orrnade på ett tillfretsställande sätt. Ett cirkulär från tes legrafstyrelsen af den 27 December upptyjer, att från och med nästa års början Parifertomventios nens bestämmelser om litformigt porto ligger till grund för telegramwexlingen emellan te twenne vis fena. Det har u:eflutande warit frän dansk sida fon man, ant ialigen i dåigt humör öfwer ner läggningen of den fwenfite preusjiffa underwattensfabeln, i ett helt år enwist motsatt sig insörandet aj det litjormiga portot, fom är i alla afseenden billigare och förnuftigare än ret gamla zonportot. Om ren untomorten liga lättnad, fom genom ret nya systemet beredes korrespenrensen emellan widt stiljca orter, fan man göra fig ett begrepp teraf att ett enlelt telegram, emellan t. er. Haparanta och Aalborg efter zon beräkningen kostade icke mins tre än 7 R-er 92 örc. Efter ten 1 Jannari 1867 är portot för ett telegram, som utwexlas emellan en fwenst och en dansk station (utan afscende på afständet) 1 Rer 80 öre, hwaraf I Ror S öre tillfaller Swerige oh 72 öre Danmark. Härifrän untan ajes dot stationerna Helsingborg, Landstrona, Malmö och Lund å swonska sidan samt Hel fingör och Köpenhamn ä ten danska, mellan hwilsa enkelt porto skall utgöra endast 1 Nord öre, hwars af hälften tillfaller hwartrera riket mer 54 öre. För Rorges och Sweriges korrespondans fiusenels lan genom Suerige, och tontrolljtationen Helsingborg utgör entelt porto 37, frane, hwaras Swe riges transitporte utgör 1 fr., Norges te minals porto 112 sumt Danmarts I fr. För hwarje tis otal af ord utöfwer 20 ökas tet enkla portot Mer 50 0. J Euällposten skrifwes under ven 27:de från Malmö: Förciten gärdag afsled härstätes em af samhällets äldre och aktate medlemmar, Hands lanten Chr. Bergh, i en älter of något öfwer 73 år. Der aflitne war en af grunrläggarna till tet bekanta hanrelshuset Bartman et Berah, i bwilsen firma han till fin töt qwarstot. Hane te hela sitt lif i werksambet och arbete och ffördade äfwen arbetets frukter i sina företag. Hwar sem i stadeas argelägenheter läg bonem företräreswis om hjertat war härwarande smäbarusslela, wid hwilken han i lång tid war stvresman och fom Han omfattare mec lifligt intresse. och denna were samhet stämre få wäl öfwerens med tet blita och goda, fom war ett framstående crag i hans pers fonlighet. ÄÅnnu för några dagar setan war han i ffolan tillstäres mid den wanliga jul-eramen. Oaktart fin framstridna älter war han lika mwerte fam fom han alltid warit, till dess ett apopteftifft anfall hastigt slutare hand dagar. Twåhnndrade årsdagen of Lunds univrersitete stiftelse inföll ven 19:re r:s Som betant är, skrifwes med anledning teraf i Lunds Weckoblad, ivromfajtare ven politiskt skarpsynte Carl X Gus staf sjelf, räå ban i Mars 1658 besökte vet nyss eröfrate Skåne och gästate hos biskop Peder Winstvup i Lund irten om itiftanre af en atademi derstäres, och fann i biskopen en ifrigjförespräkare för rensammas werkställande. Biskopens argumenter förstaffade honom arelskap och konungens men diamanter kringsatta porträtt jemte withängande tung gulrtetja. Det blef beramart, att unirersitetet utan dröjsmål skulle inrättas, och Winstrup fick urpe prag att inkomma med tetalieradt förslag dertill, hwiltet han) redan hade färdigt sommaren samma år. Detsammas utförande hindrares teck af ret åter utbrytande kriget och ven store konungens snart päföljanre dör. Den engång väckta frågan föll wäl ide, men länge fattades båre regering och ftäns ver wilja och kraft att bringa ren längre än till tals. Då ten slutligen nådde fin mertjtätliahet, sterte detta utan något biträde å Winstrups sida, utan tillhör äran härför den äfwen om rikets an: dra universitet högtförtjente rikskansleren grefwe Maguus Gabriel ve la Gardie samt kyrkoherden i Nsum d:r Bernot Oelreich, fom ocksä blef ret nya lärosätets prokansler, hwilken befattning, först fer .ii ——5Mvp— —bn ———— —