Helsingborgs-Posten – 28 juli 1866, sida 3

Den preussiska regeringen synes ännu icke wara fullkomligt på ret rena med huru de nord och mellantyska stater ffola behandlad, fom tagit parti för Osterrike. Säkert är, att ve måste gifwa fig åt Preussen på nåd och onåd om de wilja behålla något sken af fieliftändig tillwaro. J någon mon torte äfwen rterad öde bero af de fördrifna frrstarnes uppträrande. Preussen stöter i synneryet på allwarsamma hinder i Sachjen och Hunnover och synes med krajt wilja undanrödja rem. Jnterimzregeringen i Sachsen bar wägrat att eftertkomma en uprmaninga från den prenssiske cidiltommissarien om utt söretaga förberedunde ätgerter till parta mentswalen. Jnterimsregeringen åberopare sig nemligen på, att ett sådant steg ftriver mot författningen, och att man ännu angående den saken ide bar nägot förbundsbeslut. Wirare medtelas, att kommendanten i Königstein lägger hinder i vär gen för den frin passagen på Elben. Till följd häraf ämnar Preussen afsätta alla jachsiska em betsmän, fom neka att ufpfvlla def befallningar, hwilket med andra ord mill föga, att Sachjen fullständigt ffall ställas unrer preussisk administration. J Hannorer wisa sig äfwen tecken till en stark antipreussisf stämning hos en del af befoltningen. Civilfommissarien i detta land har sålunda sett sig twungen att erinra om, att alla hannoveranare, som smyaa fig undan och taga tjenst i syrtyska armeer, skola straffas fom öfwerlöpare. I Celle, konungarikets andra residensstar, hafwa få alhvars samma tumulter egt rum, att preussisk militär måste regvireras, emedan polisen och gendarmerna på stället ide tunde upprätthålla ordningen. Ars betarne drogo genom gatorna under ropet: BD wilia ide wara preusfare! och angrepo och plundrade fiera hus, fom tillhörde anhängare af Vreuss sen. Säwida man nu i Berlin finner, att de ans tipreussiska tenrenferna uppmuntras af de förtrifna furstarne, få skall detta sätert hafwa till följd, att en fullständig annexion företages, med undantag af de delar, med hwilta Preussens allierade skola belönas. J preussiska blad talas det redan om förre konungen af Hannover och förre tonungen af Sachsen. Nordd. Allg. Zeit. lemnar följande skildring af de preussiska truppernas ställning wid wapenhivilans inträte i söndags: Uncer ret ena sidan unterrättelse intupit om att österrikiska fommiss sarier anländt till vet fal. högqwarteret för att afsluta en wapenhwila på fem dagar, att räknas från den 22:dre, och metan wi från Wien och Paris erfara att fredspartiet behållit segren i Wien, i det kejsar Frans Josef nu beslutat sig för att emottaga de mellan Frankrike och Prensds jen aftalade fredspreliminärerna, heter det å andra sidan från trigsskådeplatsen i Österrike, att wåra armger alltjemt koncentrera fig längre bort på Marchslätten, hwaraf framgår, att de ide inftällt fina rörelser mot Wien. I denna stad erhöll man redan den 19:de kännedom om att måra trupper i ena rigtningen besatt Stockerau (en jernbanestation 4 mil från Wien) och i andra rigtningen Bözing (wid Presburg-Tyrnaushäftbanan, twå mit från förstnämnda stad, Ungerus gamla kröningsstad) li kasom äfwen Gendarndorff, knutpuntten för de uns gerska och nordliga banorna befinner sig i wåra händer. J öfwerensstämmelse härmed stär, att farten blifwit hämmad på alla jernbanor norr om Wien och att ängbåtsfarten på Donau stoppar wid Komorn. 3 det ögonblick, då wapenhwilan börjar, stå wåra trupper dels på kort afstånd från Donan dels redan mid sjetfwa flodstranden, d. ww. s. just på det slagfält, der det sista afgörande slaget måste levereras, såwida wapenhwilan icke omedelbart af: löses af fredsunderhandlingar. Wåra soldater bes höfwa följaktligen ide längre tillryggalägga tröttande marscher för att nå fienden, de få nu tid att hwila ut och sedan, om deraf göres behof, kunna ve med friska krafter lägga sista hand mid werket. F. d. öfterrikiska nordarmeen fan tnappast fomma i betraltande, om det kommer till ett nytt slag på Marckslätten. Den korps, fom denna arms lems nat tillbata i Olmig, synes wara få obetydlig och få föga i ständ att wisa fig i öppen mark, att den swårligen skall kunna drista fig till att före taga en kraftig diversion utom de skyddande förs lock säga, enligt min öfvertyvelse kommer nil