Helsingborgs-Posten – 26 april 1866, sida 3

förmögenheteros beskafjenhet måtte ide wara rde hör sta i Tyskland! J den Österriliska noten till England, hwilke wäl i lithet med de flesta andra diplomatiska att stycken, fom offentliggöras mid oläglig tid, blifmwi eftertrycktiat dementerad, utan att dock def idetill: waro derigenom är bewisad, finnes enligt når versioner äfwen följande puntt: Österrike har it för afsigt att påtwinga hertigdömena sin wilja, men är af ven öfwertygelse, att hertigdömena. böra ward förenade nucer en oafhängig monart. J annat fall hade det warit bättre, om de förblif: wit i forening med Danmart. UPresse, fordom Girarrins berömda organ, hu nenom töp öfwergått i den betante börswinglaren Mirsis band. Hela den hittillswarande rerat:ionen skall afträda och till hufwudreraktör bar Wii res antagit den ultramontane skriftställaren Lonis Venillot. Tirninzen skall blifwa helt och bället fatoljft-umperialiftiff. Mäires hufwurafsigt med tenna spetulation är att åter bringa påfwens och på samma gång hans fordringsegares aktier på benen. Karatteristiskt är vet, att den ifrige förs swararen af råfwens werlosliga maat och af den flerikala finanshushållningen är — en jude! Ryste Jnvaliren upplyser, att ten man, fom frälste tejsar Alexander, ide war Hans Maj:ts ridtnett utan en ung bundtmak irenesäll, jom jemte flera andra samlat fix tring tejsarens wagn för att se honom stiga i. Denne unge man, som hes ter Ossip Jwanewitsch Komiesarow och är bonde jon, late märke till att en perjon, fom efter trje sarens ankomst plötsligen trängt sig ända fram till wagnen, framdrog en pistol och siatare på kejsaren. Ossip gaf vå med blirtens ha tighet ven obekante ett få jtark: flag under armen, att piitolkulan gick i luften. Då rårdaren serermera föreställdes teje saren, omfamnate denne henom och face: Jag gör rig till avelsman! Om aftonen: war hela Petersbura illuminerart, och på alla theatrar af. sjöngs nationalhomnen. Presicenten Johuson utfärdade för någon tid fee dan en protlamation, i hwilken han uttalare sitt veto mot den bill, fom förlänare negrerna fullständid medborgarrätt och i strider mer hwitå ställde vem under bestydr af unionens domstalar. Saimtis digt utfom en annan proftamation af prefiventen, i hwilten han förtlarade ret frerliga tillftåndet i unionen återupprättadt. Kongressen har nu med stor pluralitet förkastat presidentens veto, och ftriven dem emellan har derigenom blifwit ytterligare sä förwärrar, att många hålla för troligt, att Johnjon blir satt unver åtal. Han fortsätter emellertid obeswäradt fin politik gent emot sytstaterna, och det heter att han suart ämnar såsom swar på kongressens sernaste steg utfärda en allmän amnesti, fom äfven skalle omfatta Jefferson Davis, samme man, bwilten presidenten en gång gladde fig åt att få fe bänganre i en galge, fom war högre än Has mans. Huru npprörd sinnesstämningen i Amerika blifwit genom presitentens omtalta veto finner man af följande berättelse från Newyork af den 7 des: Utgången af senatens omröstning öfwer vetot helsates med utomortentligt bifall ide blott inom jeds sionsrummet, ter alla ähörareplatser woro tätt ber fatta och ter vet ijynnerhet foftare stor anjträngning att lägga band på negrernas glädjeutbrott, utan runtt om i hela landet. J Bofton och flera andra stäter i östern aflossares kanonsalfwor och ringres med klockorna, för att gifwa tillkänna, att burskap inträffat om en glädjande bändelje. Jtalicusta friskaror hafwa i måndags förctagit ett infall i Tyrolen wid Rovigo. De laftades tillbala af det österriliska regementet Baron Gruber. 10 man föllo i striden. På fondbörsen i Wien herskade panisk skräck. Bismarcs swar på adressen från handelstorpy: fen i Berlin lyder som följer: Konnnaen will om möjligt söla undwika ett lrig, men national: ckonomista förhallanden tunna ide ensamt wara bindande för regeringen. Skulle kriget blifwa nödwändigt, rälnar lonnngen vå handelskorpsens tända beredwillighet till uppoffringar (!).