Helsingborgs-Posten – 26 april 1866, sida 3

liga misstag, som vållat er så mycket obehav! Bäbels förbistring kom pi nytt på mina tunga. Ingens tolk i verlden skulle varit i stånd att tyda milt svar: jag var asundsjak på soglarna, som hade tillhands, tiå de skulle svara henne, harmonier henne värdiga och som tryckte sig upp till gallerverket. för alt kunna sträcka sig ut omkring hennes hals, lik en collier af lefvande smaragder och bevingade rubiner. Lyckligtvis. trodde hon alt jag svarat henne något och tillade sålunda. i Återkommer eder vän Sir Edvard Klerbbs snart till oss? -nart. svarade jag, likasom ett tomt echo, som endast kan återgifva hvad man säger för det. Det är en ung man. värd mycken aktning, svarade hon dröjande på hvarje ord: Sir Edvard förenar Fi ansysk lislighet med Engelsk flegma. Min man tyckte mycket om honom.Jag kände att jag började återfå mitt mod, men dessa två ord, dessa två enkla ord tillintetgjorde ånyo allt. Ni skulle icke kunna tro, min kära Klerbbs, huru bittert och isigt det kändes i mitt hjerta, vid d ssa två ord, min man! de innefattade 1 sig så mycken makt å ena sidan och så mycken underdånighet å andra. Jag skulle aldrig kunnat halva tänkt mig, att dessa två ord någonsin kunde varit så djupt smärtande. Ankomsten af två sremlingar. som följt straxt efter Evas palankis, förströdde för några ögonblick milt sinne Det var två advokater eller utredningeman. som nu tänkte stå sig ner, för att ordna det ofanHiga arlvet.