Helsingborgs-Posten – 7 april 1866, sida 3

stämmelse bärmet blifwit upptrajet åt undertecknab att på det bestämdaste förtlara, att intet tan wara mera aflägset från tejsarens afsigter än ett fientligt uppträdande mot Prenssen. Hwarje sädan af sigt utestänges ide blott derigenom att tejfaren mid si många tillfällen lagt i vagen sitt wänskapliga sinnelag för tonungens person såwäl fom för den preussista staten, men kejsaren måste äfwen tä ika på de pligter båre Österrike och Preussen iklärt mot den tyska förbundstraktaten Kejsaren har jajt beslutit art ide för fin rätning åsidosätta be stämmelserna i förbunssaktens ellofte artikel, ge nom ywitten det förbju es medlem marne af före bundet att med magt fullfölja sina tridigheter. J det un e tecknd nnodar hr mi isterp:ejidenten, grefwe Bism arck, om att framsärnr renar no: för konungen, hans böja herre, tillf Jnr han der förs hoppning, att det kungliga kabinettet fört finna fig manadt att lififi bestämdt och o:wetydigt, som han Hun har gjort ret i sin allerhögn ene ings namn, tillonka dis: misst nken om ett å an iet fre: Söorett oh te igenom åte supprätta den allnänaa tilliten till Tysklands inre fred, fom aldrig bör kunna brytas. Denna tepesch tolfades genast al cen tysta press jen i fredlig anda, och man ansåg, att sterrike genom tensamma welat öppna tören för ny: mue rerhandlingar. Men desja jörhopvniaasr hafwa sedermera wisit fig wara ganita iiluj ressfa, ty ine genrera parte: har med anlernina ar tereschen inställt fina rusiningar, och repeschen in e åller deps utom högst närgångna beskollninna mot Prenssen, hwilka denna magt swårligen skeall funker De ministeriella blaten i Berlin -åan tr fit till för att förswaga tet fredliga iaten tet af Dsterrites depesch. Nordr. Allg. Beit i tecknar till och mer ven agitation, som blifwit fart i sing af det liberala partiet mot en krigiåk politif, fv lantsförräteri, i det tidningen beskylser oppositi mnen för att göra gemensam sak med Zsterrile i änramål att störta br von Bismarck. Hertigens af Kodurg frersmätting går ut på, att konung Wilhelm skall skilja fiy wid Bismarck, då ett sådant ministerombyte, utan att P:enssen behöfwer uppgiswa någon af fina fordringar, more till.äfligt att försona Österrike och bana wägen för en fredlig öfwerenskommelse. 7NRenue Pr. Zeit. will emeller vit ide anse troligt, att konungen skill gå in på denna utwäg, emedan Bismarck representerar ett helt system, hwilket tonangen med hela sin öfwertygelse omfattar, och emedan Preussens intressen skulle lida af ett omslag. De sednaste telegrammerna från Hamburg af d. 5 April åro af följande lydelse: Alla förbundsftaterna, med undantag af HesfenKassel, hafwa beswarat ren preusfiifa civfulärdepeschen mer en hänwisning till förbundsförfattningens 11:te artikel. Konung Wilhelms adjutant, prinsen af Hohenlohe, har anländt till Wien och ven 5 baft audiens hos kejsaren. Ett rykte går, att äfwen Manteuffet wäntas till Wien Såwida Preusjen lemnar ett ogynnsamt swar på Karolyis note, ämna mellanstaterna inlemna ett antragande mid förbundsdagen om att förbundstäi ren må sättas på krigsfot. Ett telegram från Wien af den 6:te tillHamb. Radr. säger, att det prenssiska swaret på Ofterrikes sednaste depeich, bestämdt fransäger Prensjen hwarje tanle på ett angrepp, och i öfwercusstämmelje härmed skola alla yttecligare defensiva ät: gerder komma att inställas. Den ruske generalen Richter har anläändt till Wien och haft andiens hos kejsaren. Han med: förde en skrifwelse från lejsaren of Ryssland och har redan aflemnat en dylik i Berlin. Enligt ett Wienertelegram har konferensen ans gåente Donaufurstendömena med anlerning af frigde eventualiteterna uppffjutit fina möten på obestämd tid. En artikel i Monitören förkunnar, att franss männen i Mexiko skola begynna sitt återtåg höften 1866; hösten 1867 skulle de sista trupperna wända A A