Helsingborgs-Posten – 5 april 1866, sida 3

syskland är det min pligt att fortfarande ialttaga n neutral politik, som wäl icke förhindrar, att wi f. och till fänna sorg och. gläd dje, men dock låter oss tå utanför fräger, i hwilka wåra intressen icke äro irektt inblandade. Den lagstiftande korpsen befwarade denna del af sejsarens tal sålunda: Wi gifwa wårt lifall till den politik E. M. följt vis å vis Tyskland. Denna neutrala politik, fom ide låter Frankrite stå likgiltigt för händelserna, öfwerensstämmer med wåra intresjen. Man ö heller ide förbise te ripfomatifta aktjtycken, sam beröra de tyska angelägenheterna och blifwit eclagza famrarne. Det stall uf tem wisa sia, menar tirningen till slut, att Frankrikes politit blifwit lerd med konseqvens och förutseende, och ait dt ingen anledning finnes till ängslan. Journal des Debals liknar denna artikel wid orakeljpråken i sorntiten och förmenar att den förespeglade neue traliteten är få illusorisk fom möjligt. Ett telegram från Wien af ren 3 April förmås ler, att hela det permitterade manskapet i Oftere rike blifwit inkalladt genom en order af ven 1:ite dennes. En fredsmälklare har uppstätt i ten bekante hertig Ernst af Koburg, lwilken i i detta öppet uttar lade syfte den 3 April anländt till Wien. Prins Napoleon har anläntt titll Florens och haft en tonferens med Lamarmora. Enligt tet italienska bladet N zi ne skall ten 6 April ett marskalksräd hållas i Florens. Den italiensta flottan skall samlas wid Åncena oh Brine risi, och Ofterrife träffar militärista förberedeljer i Venetien. Samtisigt härmed erfar min dock från Caris, att den länge bebudare alli insen emellan Preussen och Jtalien, för hwars åstadlommande hr v. Bismarck har gjort sig mycken möda, strandat, emedan Preussen nekat att sörpliat: fig till att fortsätta kiget tills Venctien är eröfradt. Franks rike lär dessutom på vet hestämraste afråda Italien från att börja krig mot Zsterrike. De sist anlända telegrammerna från utlandet, af ven 4 April, låta mer än nägonsin krigiska. De äro wäsendtligen af föliande inuehåll: Den officiella tidningen Prov. Corr. i Ber lin skrifwer den 4 April: Preussen fan först vå företaga någon förändring de militäriska förhållningsreglorna, när det erhållit fullständig garanti för fretdens bewarande. Förbunrsstaternas swar vå det preussiska cirkuläret styrker Prenssen i att sträfwa efter en förbundsreform, fom öfwerensstämmer med de werkliga förhållandena. Den Wiirtembergffa Stattsanzeiger offentlige gör, att rekryterna i år skola möta fjorton dagar tidigare än wanligt. Den österrikiska regeringen har utfärdat förbud mot ntförsel af hästar. Den officiella Wien Abendvoft förklarar, att den note, fom grefwe Karolyi öfwerlemnat åt br von Bismarr, måste anses såsom stt i hög grad wänligt och berättigadt steg från Österriles sida: underlater Preussen att afgifwa en liknande förs klaring, så wisar det derigenom, att det ingen altning bar för förbundsrätten, oh den offentliga meningen i Tyskland stall då ide dröja med att i handling lägga i degen det misstroende den hy fer mot Prenssen, emedan det utmanar Österrile. seNeue Pr. Jeit. för den 4 April förklarar i en ledande artikel, att en konflikt emellan de tyska stormagterna på grund af Preussens egendomliga ställning numera endast är en tidsfråga. Från Vien heter det, att general Benedek blifvit utnämnd till högst kommenderande general öfver den österrikiska armeen. och att flera generaler deribland Gablenz, blifvit utnämnda till chefer för armå2.