Betänkande rörende beskaflenheten och värdet af de Privilegier Höganäs Bolag åberopat såsom grund för framställd begäran att antingen helt bortdrifva eller i sin verksamhet inskränka de af Grosshandlaren Billow och Brukspatron Carl af Ekström företagna Stenkolsbrytningar i Skåne. Till utredning förekommer först: hvilka äro de Privilegier som förefinnas och huru böra de förstås? Före utgifvandet af nu gällande Grufve-Stadga, som i siti 1 Cap:s I s:s 2:a mom. förklarar Stenkol utgöra föremål för inmutning, fonns hyarken genom utmåls-Förordningarna af 1741 och 57, och ej heller förut, rättighet medgifven att på annans mark eftersöh a. än mindre uppbryta stenkol. När således Jonas Ahlström i Juni 1725 till kongl. Bergs-Cellegium inade sin ansökning om råttighet att fårelaga Stenkolsbrytning i de förut .ödelemnade skärpningarna. så och ehuru han i första punkten af sin ansökning begärde att få det ansökta att nyttja och hruka det bästa jar gitter och förmår utan nåsons intrång, mehn, hinder eller förfäng. resolverade Kongl. Collegium deröfver med foljande ord: Hvad de af honom uti den försla och andra punkten vid de sa för ök och arbeten bezärte förmåner för sig och sina arsvingar oc efterkammande betraska, så kan henom och hans associerade icke betagas att tillgodonjnta de s.ihatsär och andre immuniteler som kongl. Förordningar kvarjom och enom i thy mål tillägga: eller med andra ord: Kongl. Collegium lemnade utan alll asseen e hvad Allström yrkade om utsärdandet af Privilegium för honom ach eftarkommande alt med andras uleslutande få uppbryta Stenkol: detta af det uppenbara skål: att sådant icke tillkom Kongl. Collegium att meddeta. Deremol, beträffande Ahlströms ansökan att på andras mark få eftersöka ce bryta Stenkol utan hinder af grundågarne, men med rättizhet för desse att på vissa vilkor dellaga i arbetet, i följande ordalag: -Cch hvad det angår som anföres om dem hvilka såsom grundägare kuuna komma att påstå något interessentskap uti dessa försök och arbeten, så pröfsar kongl. Collegium Skäaligt att till alla delar bifalla deras ansökning i det målet. Deras voro Ahlström, Swab och Stockenström. Af dessa omständigheter framgår sjeltmant, alt de åberopade Privilegierna icke äro Pririlegier for andras uteslutande, utan äro Pririlegien att med eller utan grundägarnes bifall. men under rissa vilkor, få på deras mark eftersöka och bryta Stenkol. Sisom bevisning för gigtigheten af ofranssäende resonnement. åberopas Consul Ahlströms ansökning af den 10 Juni 1726, Privilegiibrefpet af den 18 Februari 1737, och innehållet af Kongl. Bergs-Collegir vid samma tillfälle i ärendet förda Protocoll. Ytterligare Bergs-Collegii bref till Anton Swab af den 29 Mars 1733, deri icke ett ord förekommer om rättighet med andras uteslutande, utan endast ett förnyadt uppmanande åt sökanden att fortfaranda noggrannt efierlefva hvad om jordägarne och deras rättigheter blifvit föreskrifvet. Slutligen och på alldeles samma sätt har Kongl. Maj:t i sitt bref af den 6 Maj 1755 kallat sökandernas rätt: Privilegier till ,Stenkols eftersökande oc upparhetande uti orten omkring Helsingborg och Landskrona-: äfven der saknas orden: med andras uteslutande. Bevisningen är nu i detta fall full, derest man nöjaktigt kan besvara: IIvarföre fick då den meddelade tillätelsen namn af Privilegium? Derföre att utan den, hvarje jordägare haft rättighet, eftersom stenkol vid den tiden icke voro föremål för inmutning, att bortdrifva sökanderna från sin mark och förhindra den tilltänkla stenkolsbrytningens verkställande.