Helsingborgs-Posten – 6 februari 1866, sida 2

pålagt dem så betungande bördor, att det blifwit dem fullkomligt tlart, att de ide funna uthärta dermed, utan småningom skola utarmas, nötgas afträda från sina innehafwande hemman och hemfalla åt nöd och elände, och för att styrka dessa påftåenden teremijares of arrendekontrakter säwäl emellan förre säteriegaren, öfwerstinnan Pejron, och Råbelöfs bönrer, fom emellan dessa sernare och nuwarande säteriinnehafwaren, majoren och riddaren John Ken nedy. Af tessa kontrakter framgår att, sedan hr mar ioren Kennery tillträpte Radelöfs säteri, arrendatorernas wilfor vlifwit betyrligt skärpta. Grempelwis må nämnas, att, enligt re emellan hr K. och vönderna ingångna tontrakter, tesja sednare åläggas att för hwarje år efter anwisning odla ett helt tid jord i utmarten, en skylrighet fom ide före ut ålegat tem och fom te sjelfwa anse rentaf vuinerande. Flertalet innehafwa smärre henunangdes far med på sin höjd 12 a 20 tid återjord. På dessa bemmansrelar erhålla ve kontratter för encast twå är. Af de inappa inkomster, de kunna bereda fig genom brukandet af ressa små åkerlappar, skola de betala arrenden och onera, utgöra körslor och dagswerten samt underhälla fig sjelfwa och sina familjer. Att för hwarje år orla ett helt tid stenig och oländig mark kostar med all säkerhet 150 ror, en tillöfning i utgifter, fom de fattiga bönrerna anse sig ife funna bära. Dertill tommer, att bönderna i Fjellestads by efter den mu warande säteriinnehafwarens tillträde tid Räbelöfs fiteitomiss blifwit fräntagne eu större mosse, som förut tillhört byn, men att bönderna det onftadt fortfarande utan afprutning mäste utgöra alla onera som häfta wid egendomen. — Ett annat skäl til deras wägran att utgöra dem ålagda dagswerken bejtår, enligt deras egen utsago deli, att majoren Rennery låter, fom te uttrycka fis, meja ned den präftiga skogen, äfwen den del deraf, som enligt deras förmenande obestridligen tillhör kronan och bönderna anse sig hwarken skyldige eller berättigade att läna fin merwertan till hwar de anse fom ftogååwerkan. På fråga om någon uppwiglat vem att wägra fullgörandet af dre ingångna kontrakterna gafs til swar ett bestämdt ech enhälligt nej, med tillägg att godsets bönderutan föregående aftal eller öfmerenge kommelser, beslutit att icke fullgöra budningen att werfställa skogsarbete, med mindre godsegaren kunde mer juririskt gittige handlingar styrka, att han har eganderätt till vöndernas hemman. En deputation waldes och afsändes till majoren med begäran att erhålla de äskare upplysningarne, men blef snöpligt afwisad. Serermera har fideikomissörefwet jemte ätstilliga handlingar blifwit upplästå från preditfstolen, men ingen af dessa handlingar bestyrlte ji: teriinnehafwarens rätt till mer än ett hemman, fom blifwit intöpt till säteriet uncer 1709-talet, och dotumenter, fom bewisa säteriinnehafwarens eganderätt till ve öfriga hemmanen, lära i sjelfwa mertet ide heller finnas hwarten i godsartivet eller på något annat ställe. Di wi tillfrågade bönderna, om de öfwerwägt det wårtiga i teras ställning samt de följrer, som deraf tunna föranleras, att de möjligen skola bli wräln från fisa hemman o. s. w., swarades: om mi ardeta på hemmanen tills mår fattigdom ide länge tillåter oss att fullgöra de hårda fontrafterna och wi rå, utblottade på allt, bli drifna från hus od hem, hwilket måste inträffa inom mindre än ett par år, eller mi blifwa jagade bort nu ges nast, awittar oss lika. Kunna mi ide på några betin;setser erhålla rättwisa, få är det en allmän öfwerenstommetse mellan alla bönder i Fjelkestads socken att nästa år utwandra till Åmerika. SÅ lydde i korthet böndernas meddelanden. Major Kennerv Har hos ton. bef:hde begärt att några bönter, om möiligt utan deras hörande, måtte genast bli wräkta från fina hemman: emot de öfriga är rättegång anhängiggjord wid Willands härads: rätt, hwarefst målet förekommer wid urtima ting den 18 i denna månad. Hästsjuldomen Rots Har yppats i Kristianstad. Stor bränwinsbränning. Den 15 Januari kom