Helsingborgs-Posten – 24 oktober 1865, sida 3

Orebro och konuns och folk med jubel heljade re volutionsmannens pånyttförda drag. De förmena att då uppgick ur minnenas natt morgonrodnader till en dag, hwars afton skall belysa ett nytt ftatsd slick, fom refer fig på ruinerna af de mossbelupne ständen. Huruwida desse siare spå sannt, kan in. gen i nuwarande stund afgöra, men hwad som är säkert är, att konungen i måndags wid middags-. tiden låtit genom rikshärolten, kammarherren Leyenmarck, på hufwudstadens förnämsta offentliga platser utropa, att ritsmötet från och med jamma dag tagit fin början. De officieranre personerna i tenna meceltidoceremoni, fom nu lansle för sista gången utförres, samlas på borggården och sedan rikshärolten af tonungen uppe vå slottet emottagit riksragstungörelsen, afgår tåget i den ordning, att först rider en sqvadron af lifgardet till häst, vers efter kommer en ridande pukslagare, uppwaktad af bufwudstadens gaminer, få rikshärolden i full ffrur, lysande af sammet och guld, omgifwen af fyra härolder, hwilka eljest äro extra orrinarier i konungens kansli, men för denna högtidliga förrvattning utstyras i gula skinnbyxor, flarvrande mantlar och swajande plymer, samt uppsättas på hästar, de der dock för all fäkerhets skull ledas af gardister. Det war med en sann tillfredsställelse jag i en af dessa härolder igenkände det frodiga anletet af en smålänning, som nyligen kämpat sig igenom kansliexamen i Lund, och hwilken säleres redan ett af rikets mest maktpåliggande wärf blifmit anförtrodt. Processionen slutar, fom den bör jar, med en sqvadron lifgardister: på de förnäm ligare torgen ljuder trumpeten, pukorna dåna och man ser att rikshärolden läser något från ett stort papper. Så börjar en swensk riksdag, och den, som ide finner denna ceremoni wacker och upplyftande, han har mil intet finne för det sköna oh ingen wördnad för historisk kontinnitet. Riksdagsmännen ha nu samlat sig och snart börjar det tunga maskineriet att arbeta. Repres sentationssrågan, den wigtigaste af alla frågor wid denna, fom det för öfrigt mid hwart riksmötes början hetat, wigtigaste af alla riksdagar fedan 1809, upptager nästan uteslutande intresset och samtalen, ju närmare den afgörande stunden naltas. Om frågan kommer att lösas i år, wet man dock icke, men af en officiel artikel i Måndagens Posttidning inhemtar man, att regeringen innan densammas företagande icke ämnar för ständerna framlägga några wigtigare förslag äfwensom att statsregleringen kommer att uppgöras endast för ett år. Det tros allmänt, att det kongl. förslagets öde beror på riddarhuset, emedan man will weta att presteståndet, ifall det första ståndet säger ja, ide skulle wilja eller wåga bjuda opinionen spetsen och draga answaret för hwad som möjligen i så fall kunde ske. Det är dot mycket twifwel under kastadt, huruwida riddarhusets pluralitet kommer att rösta för förslaget. Wid första uppropet, som stedde i dag, uttogos poletter af ett owanligt stort antal adelsmän och man är säker på att huset blir fullt. Ett stort antal af de sålunda församlade kommer att utgöras af sådane, som representera utter på grund af fullmakter, med hwilta bedrif wits en för aflätarne ganska fördelaktig handel. Emellertid och i afwaktan på det strängare arbetet göra fig representanterna så trefligt fom möjligt på fina respektive klubbar, borgarståndet i fin eles ganta måning i Hotell Royal mid Fredsgatan och presteståndet i fin komfortabla lokal wid lilla Ny gatan, der beqwäma soffor och stoppade fjöftumspipor bidraga till angenäm hwila efter dagens des batter. Sjelfwa den så kallade kärnan, eller bondeståndet, har sin samlingsplats i Bergstrahlska huset, och man påstår att de hederwärde äro de, fom böst förstå fig på att hålla kroppswärmen mid matt under de falla winterqwällarne. En mera framstående representant inom detta ständ är den owanligt länge dalkarlen Liss Lars Olsfon, Mvilfen till sina riksdagsmeriter mu lagt skalderykte, i det han wid festmiddagen i Orcbro framsade ett af honom sjelf författadt qwäde. Jnom pressen har ett sedan någon tid wäntadt redaktionsombyte egt rum. Cfter att i nära 10 år ha tjenstgjort fom regeringens wapendragare, har hr Björk lemnat den politiska skådebanan och ma fina tunga inåtwända arubblerier oh undere