Helsingborg den 24 Oktober. Ett bland de många bewisen för det nuwarande representationssättets opraktiskhet är den ängsliga långsamheten innan werket wäl kommer i gång. Det är nu en hel wecka sedan utblåsningen egre rum, och dock är hwad fom under denna tid försiggått berättadt med några få ord. Först i fre dags upptågade ståndsdeputationerna till kongl. flottet och erforo der af konungen, att han för bors garståndet utfett till talman grosshandlaren Schwan och till vice talman grosshandlaren Muren samt för bondeftåndet till talman Nils Larsson i Tullus samt till vice talman Anders Eriksson från Elfsborgs län. J frånden höllos samma dag re första plena. På riddarhuset orerate landtmarskalten först naturligtwis om fin otroliga omärdighet att föra ordet bland en sådan samling och flutligen i få swäfwande uttryck fom möjligt om den speciella betydelsen af deuna ritsdag. MNwils fen utgången må blifwa, fade han, tilltommer ide mig att söta förutsäga; vet wet jag dock förs wisso, att hwilta beslut uti dessa frågor Ridder ffapet och Aveln fommer att fatta, blir grunden för desamma öfwertygelsen om hwad fom är rätt och för FFiderneslanvet nyttigt. Den önskan må det och wara mig tillåtet att framställa, en önstan boende i hwarje swenskt hjerta, att det blifwande riksdagsbeslutet måtte lända till Färerneslandets sanna wil. Det är swårt att häraf utleta, huruwida hr landtmarskalken welat på förhand renutwå adeln från beskyllningen för briftande fojterlandskärlek, hwilken med all säkerhet ide uteblifwer ifall de höglofliga votera ihjel reprefentationsförslaget, eller om han welat serskilt lägga ståndet på hjertat att i främsta rummet fitta fosterlandets och i andra fitt eget wäl. GCrtebiskopens tal war längt och i oratoriskt afseende mer än wanligt wärtadt. Om hans åsigter i res presentationsfrågan ide ett ord. Deremot utgjorde denna fråga utgångspunkten i de båra solkwalda ståndens talmäns helsningar. Hr Schwan ordade derjemte åtskilligt om finanser, fann ritsbankens ställning betymmersam och ansåg vet ideliga lä nandet böra hejdas för att hjelpa upp den fjunkande krediten. Nils Larssons tal war det bästa, kort, enkelt och kraftfullt. Bondeständet gjorde denna riksdag för första gåns gen bruk af siu nywunna rätt att sielf utse fin je ltreterare och utsåg dertill kommerferädet Sjöberg, om äfwen förra riksdagen innehade detta förtroende. Äfwen presteståndet äterwalde sin setreterare, reges neutspastorn Akmaqwist, hwarjemte till ståndets nos arier utsågos kongl. sefreteraren Sander, hbofpreikanterna Rogberg och Exström samt v. hiradshöfingen Heurlin. Till ordförande i de deputationer, warmed ständen skola tomplimentera hwarandra, iro malde: i presteständet biskop Sundberg, i bors sareftåndet hr L. J. Hjerta och i bondeståndet C. l. Lönnberg från Östergötland. J sitt första ples tum beslöt bondeståndet, att Wedsbo härad i Staaborgs län, fom, ehuru innehällante twenne doms agor med öfwer hundra walberättigade hemmantal, ndast utsett en ritsdagsman, skall gå i försattning m wal af ytterligare en. För öfrigt börja partierna så småningom att ruppera sig. Under grefwe Henning Hamiltons roförandeskap hade den konservativa aveln i Thorsags sitt sammanträde på hotel Phernir, i ändamäl tt förbereda bänkmans och eleltorswalen. Äfwen nnat smått och godt har kanste derwid kommit å ane. Borgareståndet samlades i Fredags under L. . Hjertas och rådman Björks auspicier. Ur Aftonbladet låna wi följande orienterande fwersigt: Riksmötets första dagar äro alltför mycket upps agna, officielt af formaliteter och ceremonier, ens tildt af bekantstapers knytande och återknytande epresentanterna emellan, för att inom de särskilda tånden några mera bestämda grupperingar ännu ulle ha funnat komma till stånr, på grund af wilka man kan med någon tillförlitlighet bedöma e särskilda ståndens blifwande karalker. Hwad et första ståndet beträffar, är tilloppet af mermmmar, helt och hållet okända på den politiska