Helsingborgs-Posten – 19 september 1865, sida 3

18105 interimistist generalguweruöor öfwer Algier. 1547 tedde han jemte Hertigen af Aumale de opes rationer, fom slutade med Abd-el-Naders tillfuigatagande. 1545 waldes Lamoriciire till deputerad för Calais. Han flöt fig till den dynastiska ops positionen. Här funno honom tilldragelserna 1848. Sedan Gui;ot fallit och en ministör Thiers samt derpå en OrdillonszBarror blifwit utnämnd, beftimde man honom först till krigsminister och sedan till tommendant för nationalgardet. Utanför Chatean BEar (wid Palais Royal), der som bekant den 24 Febr. 1818 den häftinaste kampen stod, sölte han åstadkomma ett afbrott genom att merdela de tämpande underrättelsen om Ludwig Filips abe ditation. Han uträttade emellertid ingenting, fam pen fortsattes och generalen blef sjelf lätt såras. Så länge ven previsoriska regeringen fatt wid ros dret, betlädde vamoricidre ingen offentlig plats. Men tå Juniinsurrettionen (1845) utbrast, ställde han fin wärja till Cavaignacs förfogande. Scdermera utnämnd till krigsminister, ingaf han den 20:te December 1818, di Cavaignac öfwerlemnade jur magt ät republikens president, sin demission Vamoriciore wisade fom trigsminister betydande talanger och öfwerraskare isynnerhet kamrarne genom sin förmåga fom talare. Under prcsikdentskapet uppträdde vamoricire font moderat liberal och ogillade expeditionen till Rom. 1819, då Ryssland wille intervenera i Ungern, emottog Vamoricidre ot mission till Petersburg, fom dock blef utan refultat. 1851 röstade Lamoricire emot den föreflagna författningsrewisionen. genom hwillen man hade för afsigt att utan statsstreck möjliggöra en före längning af Louis Napolecons presidentskap. Matz ten till den 2:dre December sistnämnde är arres sterades Lamoricdre af polisagenter i sin boning. Man hade träffat alla möjliga försigtighetsmått för att försäkra fig om hans person, ty han war så älstad inom armeen, att hans framträdande inför trupperna hade kunnat gifwa händelserna en helt annan wändning. Jnbegripen i förwisningsdekretet, blef han af polisagenter ledsagad icke blott till gränsen utan ända till Köln, alltså under fransk polisbewakning längt in på preussiskt om råde. DÅ ett af hans barn dog i Frankrike, ers höll han tillstånd att återwända vit, och lemnade först 1860 åter sitt färernesland, för att öfmere taga befälet öfwer den påfliga avmien. Jntagen af ett djupt hat mot imperalismen, nedslagen ge nom förlnsten af sitt barn och dertill troligen wore ven något religiös, tog han wid detta tillfälle ide i betraktande fina fordna frisinnade åfigter, utan erbiöd fin wärja åt påfwen, emot hwilkens Åter wändande han gifwit sin röjt 1849. Han gjorde detta med den franska regeringens begifwande, som säterligen med få mycket större beredwillighet gaf sitt samtycke, fom den ännu alltid fruktade genes valen måste i grund och botten tillintetgöra sitt anseende hos större delen af sina wänner och bes undrare. Efter katastrofen wid Castelfidardo återwände Lamoricidre till Frankrike, der han lefde i fullständig enslighet och endast offentliggjorde en beritse telse öfwer sina åtgöranden som öfwerbefälhafware för den påfliga armken. Hur man nu än må bedöma generalen, så förblir dock alltid den rol han spelat i den franska avmäeng historia en högst glänsande, och trots sitt nederlag i Italien mäste han betrattas fom en af de tappraste och dugligaste genera: ler, fom bildats i den franska krigsskolan i Afrika. Lamoricidre sjelf, det medgifwa äfwen hans fiender, war en ärlig, rättfram, ädel karakter, som wäl kunde befinna sig på irrwägar men aldrig handla mot hwad han ansåg för sin pligt. Wi hafwa förut omtalat de många gissningar, som framträdt i den utländska pressen, angående Englands och Frankrikes åtgöranden med anledning af konwentionen i Gastein. Sednare har en ny sida af saken dukat upp, i det LIndependence Belge ur tillförlitlig tälla förklarade, att den franske utrikesministern tillställt Frankrikes diplomatiska agenter i utlandet en cirkulärdepesch, icke ämnad att delgifwas de resp. utrikesministrarne utan ene daft att gifwa de franska diplomaterna en wink om deras regerings sätt att uppfatta saken, och 1-Indobendence såg fig tillochmed sernare i tillfälle att meddela ordalydelsen af cirkuläret. De flesta frans