Helsingborgs-Posten – 18 juli 1865, sida 3

h 12 dansk till börd och språk, jag tror äfwen till åsigter. Ar detta rätt, är det nyttigt, är det ens met rättwisa och billighet förenligt? Eller finnes inom Sweriges talrita jägeristat icke något subjelt, nog lämpligt och kunnigt att sköta en sådan syssla? Den nyutnämde jägmästarens(:) insigter och före tjenster må wara aldrig få stora — och jag tror gerna att be äro det — men nog blir det wäl alltid något swårt, om ide outfördart, att på ctt främmande, om än närbeslägtadt, språt meddela fig fom Lärare åt en mängd mindre försigkomne bönder. Är det åter meningen att genom denna ute nämning räcka ett hjelpsamt lillfinger åt den s. k. praftiska skandinawismen, få återstår ändå att afgöra, huruwida det är att börja i rätter ända, rå man först gör allmogen till erperimentalfält för sådana idcer. Hr jägmästaren har börjat jin ftränga regering med att afstänga en liten wacker pros menadbit, fom ända hittills under alla de ofita risponenternas af Danielslund tid warit för all: mänheten tillgänglig. Att han härigenom på intet sätt ökat sin popularitet, är säkert, helst fom det iugalunda fattas äfwen andra små exempel på ogins het hos farten. Af tidningarne ser jag, att Helsingborgarne fom wanligt roa fig tappert, men ni må tro, mina herrar, att wi ge heller ite efter, om också wåra nöjen ibland äro litet originella af fig. Wi ha nu wisserligen ide sådane singuliera tillställningar att bjuda på, som under wintern, då det t. ex. en gång hänre sig — fastän man borde wäl egentligen ej tala om den snön, som föll i fjol — att man en wacker dag säg en lifta af ungefar följande (ydelse cirkulera omtring i staden: ve, som skulle wilja i estermiddag deltaga i en snöbolltastning å starens torg, torde här nedan teckna fina namn; herr N. MN. föreslås till ordningsman mid tillfället och torde taga fin plats midt emellan de båda tri: dande partierna (ockjå en opinionsyttring, egen i sitt flag, eller hur?), men ide destomindre ha wi rätt ofta små trefliga picknicker båre till lands och watten, wi ha wårt lilla tresliga tiwoli på Rönneholm, wåra skarpstytteutflygter m. m., då man litwäl en och annan gång fär se det gamla witingalynnet, för öfrigt altid glimmande under askan, uppblossa på nytt, nota bene sedan Bacchus trönt fina wänner. Häromragen hade wi tyrtokoncert. Wi öfwerrastades nemligen af små prentade affischstumpar, hwari tilltännagafs, att en Lundaawartett ämnade få ver en pagfant uppe frista wåra rufna finnen med några sångnummer. Ryfikna — nysitenhet är en fynd, fom mi ha ges mensam med större städers bebyggare — drogo wi till ett antal af 150 personer äftad till wårt mojz belupna tempel, och wi fingo höra rätt goda saler, dock ide utförda af, såsom några mindre wäl underrättate bland oss trodde, en sturentqwartett, utan of fyra botaniserande abituri från Lunds skola, hwilka kock, fom sagdt, gjorre fin fak rätt bra, och som troligen ej funnit sitt torta wistande hos oss så otrefligt heller. (Wi weta nemligen att — efter råd och lägenhet förjtås — uppmuntra lärdomen och de fföna konsterna, war få god och lägg detta på minnet för en annan gångs ffull!). Den allmänna wälgörenheten har alltid i mår goda stad warit startt anlitad, ty man må för öfvigt lägga of en hel vel till last, men snåla äro wi då egentligen ej kända för att wara. För näre warande söker hwar och en i fin stad att strapa ihop litet till de härdt pröfwade Carlstadsboarnc, och om man än härwidlag har olita sätt att gå till wäga, får man dot antaga, att den goda wiljan är densamma. Så har doktor Kjellman och paftor I. Scholander satt fig i spetsen för en teckning, fom I tyckes gå bra, och ftarens unge fistal har arvrans ), girat en soire dansante på gästgifwaregården om Lördag afton. Jag får i förbigående anmärka för Ja er, att wi wanligen ha wåra baltillftällnins gar om Lördagsaftnarne. Jag har länge fun), derat öfwer orsaten härtill, och nu lyckats om. si sider få reda på den. En liten mamsell förklaras I be nemligen nyss helt naivt, att det är derföre att I 4 man har hela den tråtiga Söndagen att hwila fig Ia på och riktigt sofwa ut. Också en uppfattning af s hwilodagen! Ni har önstat, att få del af min lilla i