fen under namn af Senecesolja. — Den första som gjorde affär af oljekällorna war Hr Drake, hösteu år 1859, i Cranford City nära Titusville. Han skänkte denna affär sin odelas de uppmärksamhet, oc) ehuru han, såsom mar rande en man af suille, ide traktade efter -vikedom, få fit han doc stora behällningar för fig sjelf, och beredde ännu större för dem fom bee trädde hans wåg. Dessa sednare fom allmänt kallades för Öljeprinsarne, hafwa nyiigen hållit en sammankomst, hwarwid beslöts att förära Hr Drake en summa af 1 million Nor, såsom ett bewis på deras erkänsla och tacfamhet. — J början af år 1860 uppsamlade man oljan på det mest enkla sätt: man tog nemligen en slef, en tallrik eller hwad som helst, och afskummade det framporlande wattnet den på ytan befintliga oljan, eller och tedde man matts net med oljan till djupa gropar på något af? stånd från källan oc der afskiljningen federme va försiggick. Dot påfann man fnart förbätt ringar härutinnan, i det man ledde wattnet i kärl, der wattnet afrann i botten och lemnade oljan qwar. Många fällor woro få rikliga på olja, att man på dagen kunde fylla från 500 till 1,500 fat. Det hände doc allt emellanåt att en och annan källa utsinade, dock först sedan hon lemnat en fabelaltig aftastning. Distriktet der oljan npphemtas inskränker fig för närwar rande till de båda grefskapen Crawford och Wer nango County i Pennsylvanien, af hwilka den senare trakten är den rikafte, dock tror man att oljeregionen sträcker sig till öfre Canada, Georgien till Missouri-floden, till en areal af 50,000 engelska qvadratmil. Crawford och Ber nango woro före oljans upptäckande föga Dbefolkade och innehöllo endast några få, föga odlade farmer. dessa landskaper såsom wildmarker. ö bebyggarne woro till största delen tyffar. Annu för 5 år sedan köptes ett ader tand för 20 — — Sterila och skogbewuxna, samtmed dåliga kommunikationswägar, betraktades De första till 80 Rdr; mi sedan man hoppas att finna. något ymnigt oljespräng derstädes, betalar man 2000 till 20,000 Rdr för detsamma. Nya städer och byar uppstå jemt och famt i landet, och en del af Great-Wefternsiernmwägen går derigenom, hworjemte fabriker af alla flag onpps hörligen uppftå. Hundradetals af olje och landbolag hafwa redan bildat fig, Hwilfa till största delen hafwa fina hufwuddepoter i Fila delfia och Newyork. — När petroleum sasom werldshandelsartifel uppnår sitt stadium är swårt att säga, ehuruwäl en bestämd gräns måste finnas; när denna gråns en gång är hunnen, måste affären upphöra att wara winftgifwande och kanske till och med helt och hållet förswinna, nemligen sedan oljeförråderna äro utpumpade. Tills nu har oljan endast funnits der, hwarrest folslagren ligga öppna, eller blott äro betäckta af en ringa jordftorpa. I ett får dant läge har atmosferen sedan årtufenden tills baka inwerkat på kollagren, hwilkas faftiga och feta delar derigenom afsöndrats och fedan flus tit ned i hålor längre ned. För att bringa pretroleet i dagen, Der det ide fjelf framqwäls fer, anwänder man för det mesta borr-ångmaskiner, och det gifwes för närwarande brunnar till ett djup af 600 fot. Sedan man arbetat fig med borret genom en jordskorpa af 20 till 40) fot och widare genom ett slifferlager till 60 fot påträffas för det mesta den sörsta fandfter nen; sedan man ännu genomborrat 120 fot Seefensten, kommer man till det andra fandz stenslagret af 1 derefter borrat träffar man ) hwarest för det och förträfflig oljelagret, sprir upp igenom rö höjd af 40 till på detta sätt f taga nödiga åt ma. Många hwarpå de om andra åter len Salinenwatten will göra sig denna produkt mer om något de roa wåra kommit till ri kort tid, man wi fär nämns de för 3:ne År komma in i a af 12 millior farm för I till 20 millio år gammal, 3 fon till en fa af 3,200,000 3 år sedan få en inkomst af Enligt nyaste funnit petrol VWVeft-Virginia dan börjat gö Newyork och warande 250 med ett faviti dessa finnas millioner Nd öfwer pariwå galloner, kost omkostnaderne Newyork sälje nar hwarje få — Man har na, låtit inre oljan till. och ligga på jern blir billigare 16500,000 4 1863. — Belöna ver berättar get mid Leip; ECfter slage Sachsen, Fre poleons ifrig till Friederick mäktigade ji waltning led och administr En sachfisk mycken tillgij de fig göran danhålla en sin förwaltni ta en summe i denna tid ten att någa —— —— —— — — ——— — — — — —